Hagfors förstelärare och utvecklingspedagoger bloggar

Tips till nästa års bokfestival: flytta in bokfestivalen i klassrummet. Fredagen den 22 november kunde vi tack vare tips från Hagfors bibliotek flytta in Värmlands bokfestival i vårt klassrum. Vi i åk 5 på Kyrkhedens skola lyssnade till författaren Ingela Korsell via livesändningen från Karlstad. Ingela Korsell har bl. a. skrivit Pax-böckerna, vilka de allra flesta i klassen läst. Hon beskrev bakgrunden till Pax-böckerna, dess olika väsen samt tog oss med sin goda berättarförmåga till Mariefred och Pax-vandringen där. Eleverna lyssnade intensivt och blev verkligen nyfikna på staden. Kanske ett nytt semestermål? Ett annat boktips var hennes nya bok Väsenologi, en faktabok om väsen i nordisk folktro, vilken jag skulle kunna tänka att använda mig av både i svensk- och historieundervisningen. Ingela avslutade med att berätta en spökhistoria. Två veckor senare hade vi äran att få besök av en sprudlande och energirik författare vid Lena Ollmark. Hennes genre är skräck och med hennes

Snart står julen för dörren och vi närmar oss slutet av 2019. Detta innebär att de flesta inom skolans värld går på en lång välbehövlig ledighet, men innan dess är det tid att blicka tillbaka och reflektera över året som gått. För vuxenutbildningens del har det varit ett bra år, många elever, nya utbildningar har startat och nya kollegor har tillkommit. I mitt förra blogginlägg skrev jag om vilka utmaningar vuxenutbildningen stod inför. En av dem var att få till ett större samarbete mellan Sfi och yrkesutbildningarna. Detta har vi lyckats bra med, vi har startar upp två orienteringskurser där elever studerar som på Sfi också får en första inblick i yrken inom el/industri och vård. Dessa orienteringskurser har rönt stort intresse bland eleverna. Den 7 november hade vi öppet hus för vuxenutbildningen på Forsskolan. Det var välbesökt och många tog chansen att få information kring olika utbildningar. På plats fanns också representanter från yrkeslivet, det gjorde att flera av besöka

Svenny Kopp är specialist i barn- och ungdomspsykiatri. Hon är knuten till Gillbergcentrum i Göteborg och forskar om flickor med neuropsykiatriska funktionsvariationer. Svenny Kopp har gjort en sammanställning kring den kunskapsutveckling om flickor med ADHD som skett under en tioårsperiod 2000-2010. Under 1980- och 1990-talet diagnosticerades nio gånger fler pojkar än flickor med ADHD. Idag är det mer utjämnat men är fortfarande den vanligaste barn- och ungdomspsykiatriska diagnosen hos pojkar. För flickor är den vanligaste diagnosen depression och ångest. Dock har det genom utbildningsinsatser hos personal inom BUP samt införandet av frågeformulär till vårdnadshavare och skola, diagnosticerats ca tio gånger fler flickor mellan 2000-2010. Åldersmässigt skiljer det sig mellan könen: pojkar diagnosticeras oftast mellan 6-12 år medan flickor diagnosticeras oftast efter 12-års ålder. Den troligaste anledningen är att skolan reagerar tidigt på utagerande pojkar. Diagnosticeringen a

Nu ska jag berätta om ett för mig nytt arbetsområde som jag precis har avslutat, "Uppåt och framåt".  Det var både roligt och givande och handlade om elevernas framtidsmål, tankar om gymnasieval och kommande arbetsliv. I början av terminen tog några elever i min klass i åk 8 upp en viktig diskussion: de frågade mig varför de i skolan inte får lära sig så mycket om hur de ska klara sig i livet framöver. Exempelvis detta med att fixa bostad, hur fungerar det att ta banklån, hur gör man när man ska söka ett arbete etc. Just där och då kände jag att jag inte hade något bra svar. Jag strävar efter att i min undervisning hitta nya samarbeten/samarbetsformer, det kan exempelvis vara mellan olika ämnen eller andra aktörer. Detta för att försöka finna flera ingångar till elevernas intressen och motivation.  Mina kollegor har arbetat med “Uppåt och framåt” under ett antal år och jag fick ta del av en hel del material och upplägg. Eftersom jag ser detta som ett mycket vik

Jag vill fortsätta mina tankar kring min roll som pedagog i förskoleklassen, som jag skrev om i förra blogginlägget. Vad är det viktigaste att inrikta sin verksamhet på under läsåret. Jag vill beskriva och ange någ ra av de områden som ska förbereda eleverna för fortsatta skoltid och framför allt årskurs ett. Få eleverna att vara självständiga när det gäller toabesök, av och påklädning, hur man beter sig vid maten och hur skolans rutiner fungerar. Skapa en sammanhållning och trygghet i gruppen, som kommer att vara en grupp genom hela grundskolan. Få eleverna att fungera i klassrummet, visa hänsyn och att vara en bra kamrat Väcka lusten och motivationen att vara nyfiken, vilja lära sig nya saker. Våga prova på nya saker, berätta saker inför gruppen. Låta eleverna möta grunden för läs, skriv och matematikinlärning. Skapa förkunskaper, innan fokus ligger på inlärning. Uppmärksamma och ge de elever som behöver extra stöd. När jag ser att individuella elever b

  Högläsning Tyvärr är det många elever, lärare och föräldrar som får "ångest" när de hör ordet högläsning. Det är jättesynd eftersom högläsning är viktigt för kunskapsutvecklingen i stort och för välbefinnandet. Den fantastiska Ingvar Lundberg uttryckte sig bra när han sa: "När man öppnar en bok så öppnar man också dörren till en värld av äventyr. Språkets vingar bär barnet till en värld bortom den omedelbara verkligheten, bortom tid och rum" Precis det här vill jag att alla barn ska få möjligheten att uppleva. Därför är högläsning viktig. Forskning visar att barn som fått ta del av högläsning klarar sig bättre i skolan. Fantasi och empatin utvecklas, det skapar förståelse för hur texter är uppbyggda.Det ger bättre ordförråd och ordförståelse samtidigt som det skapar förståelse för hur berättelser är uppbyggda.Tyvärr är det inte så många som läser högt för sina barn hemma och det minskar i takt med att barnen blir äldre. Konstigt nog sjunker högläsningen

Jag frågade min son vad han tyckte jag skulle skriva om i bloggen. -Skriv att allt är så himla bra, det är väl det alla gör på nätet och i sociala medier oavsett hur det egentligen är under ytan svarade han. Det fick mig att tänka på att ja, det är klart att det finns mycket som är bra och det finns mycket att vara nöjd över. Men får det i skolans värld och i undervisning någonsin vara bra nog? Vi ska ständig jaga högre betyg, högre måluppfyllelse, vi jämför oss med andra och ibland ser man en viss uppgivenhet omkring sig kanske speciellt nu när jullovet närmar sig och alla är trötta. Det pratas mycket om att ungdomar idag har en pressad situation där det ständigt jagas utseende, erfarenheter, resultat betyg mm, som leder till dålig självkänsla och dålig självbild hos unga. Jag tänker att vi i dagens skola kanske ofta bidrar även i undervisningen till känslan av att aldrig duga eftersom det är ett ständigt jagande kring förmågor “du skulle kunna förbättra”, om du hade utvecklat det hä

Hitta språket och Hitta matematiken är stöd för att kartlägga elevers kunskaper i matematiskt tänkande och språklig medvetenhet i förskoleklass. Materialen är obligatoriska att använda från den 1juli 2019 Nu har eleverna gått 13 veckor i förskoleklassen och den kartläggning som vi är ålagda att gör under höstterminen är snart genomförda med alla 27 eleverna. Kartläggningen är ett stressmoment och påverkar arbetet negativt när vi ska skapa rutiner, trygghet och gruppkänsla för en grupp elever som kommer från fem förskolegrupper.  Vi kan inte genom kartläggningen se något resultat från vår undervisning utan vi kartlägger/testar elever som vi knappt känner. Jag vill inte söka efter brister utan skapa förutsättningar utifrån elevens behov, intresse och erfarenheter. Det är reflektion/ planering kring elevernas lärprocesser som jag ska koppla vardagsarbetet till de målformuleringar som finns i  Lgr 11.  Jag vet

Det är precis det vi svenskalärare i åk 7 på Kyrkhedens skola har gjort i höst. Vi har nämligen deltagit i Framtidsfröns fantastiska projekt "Att skapa en bok" där våra elever har skrivit om sin hembygd på 44 sidor. Bokens titel blev just därför "Exär på förtifyr sier". Vi har i projektet fått hjälp av professionella förläggare att skapa en framsida och fått den färdiga produkten upptryckt i 100 exemplar av Votum Förlag.   Tillsammans med hela åk 7 fick vi i september dessutom vara med på en kick-off på Nöjesfabiken i Karlstad där eleverna fick en massa inspiration till att starta upp sitt skrivande och skapande av boken. De fick bl a skapa bilder utifrån kaffefläckar på ett papper som väckte deras fantasi och blev till många fina teckningar. Inte nog med det utan eleverna deltog också på Värmlands Bokfestival den 28/11 där de stod i Framtidsfröns monter och sålde boken de skapat tillsammans. Under projektets gång har vi som pedagoger fått se många olika för

Vid vårterminens slut i juni 2019 fick alla utvecklingspedagoger och förstelärare som uppgift att summera sitt uppdrag under läsåret utifrån ett antal frågor som baserats på uppdragsbeskrivningen. Utifrån alla utvärderingarna har vi valt att lyfta fram några citat kring vad man arbetat med/utvecklat i den egna undervisningen: “Jag har ju gått in för det här med att undervisa matematik för examensmålen på programmen”.“Jag märker att dessa inriktningsuppgifter hjälper eleverna att förstå matematikens relevans för deras kommande yrke”. “Vi har under läsåret arbetat mycket på vår enhet med värdegrund och bemötande och med kollegahandledning och i det arbetet har man ju ett särskilt ansvar att lyfta diskussionerna som förstelärare”. “I min egen undervisning har jag utvecklat specialpedagogiska metoder då jag har haft större delen av min undervisning i en klass där två elever har funktionsvariationer varav den ene på det kognitiva planet”. “De specialpedagogiska metoder ja

Skolan som utbildningsplats för våra barn och unga ställer stora krav på oss som jobbar i verksamheten. Alla inom skolans värld, oavsett uppdrag, har en viktig roll som förebilder och vi står för kunskapsutveckling på många plan. Enligt mig har vi ett av de viktigaste jobben som finns då vi varje dag är med och formar landets unga och vi påverkar dem i val de gör både nu och i framtiden. Genom att ge "verktyg" som behövs för ett samhällsdeltagande både som barn, ung och i blivande yrkesroller krävs det höga ambitioner inom skolan och duktiga pedagoger och drivande ledning. På gymnasiet finns krav på gott samarbete mellan skola och yrkesliv. Flertalet av våra gymnasieprogram kräver en verksamhetsförlagd praktik, vilket betyder att skolan behöver ett nära samarbete med arbetslivet för att på bästa möjliga sätt förbereda våra elever för ett kommande yrke. Våra elever som går på teoretiska program behöver förberedas väl för högre studier och då är det även av stor betydelse at

Google classroom är ett bra verktyg för både pedagoger och elever när det gäller att dela ut och lämna in uppgifter. Det digitala klassrummet kan dessutom fungera lite som en informationsportal för exempelvis mentorselever eller för hela programmet. Sedan vi började att använda classroom på gymnasiet har vi gått lite olika vägar vad gäller hur våra classroom ska se ut. Efter ett tag började elever fundera på vad de kunde hitta samt vad som skulle lämnas in via classroom. De blev till exempel osäkra på vilka lärare som ville ha uppgiften via mail och vilka som krävde in via classroom eller om de skulle lämna in på båda sätten. Det kändes som om vi pedagoger inte var tillräckligt samspelta med hur vi ville använda verktyget för att eleverna lätt ska känna igen sig. Vi kom fram till följande punkter för att ge eleverna en högre igenkänningsfaktor: När uppgifter, frågor, material etc. läggs in under klassuppgifter använder vi alltid rubriker.  Viktigt att vi tänker på vad som är mate

Boktips När vi förstelärare träffades sist fick jag tipset om en bok av en kollega. Det var boken "Lektionsdesign" av Helena Wallberg. Jag har nu läst den och kan verkligen rekommendera den, till er alla!  Boken innehåller mängder av tips och idéer som du direkt kan använda i din undervisning. I bokens början tydliggör Helena ett begrepp som man bör ha kolla på. Hon pratar om begreppet differentierad undervisning. Detta innebär att vi som lärare redan i arbetsområdets början erbjuder aktiviteter för olika sätt att förstå, träna, bearbeta och visa kunskaper. Detta är ett sätt att möta individuella behov och förutsättningar utan att göra det med var och en av eleverna. Hon jämför med en måltid som hela klassen ska avnjuta "Kocken vet att en person inte tål gluten, en annan tål inte laktos och en tredje person är vegan. Dessutom finns förmodligen de som inte äter fläskkött och de som inte gillar lever"  Denna måltid tycker jag är ett bra tänk när man startar ett

Jag har läst en mycket bra bok med titeln "Matematik för nyanlända och flerspråkiga elever. Boken är skriven av Saman Abdoka (matematiklärare och föreläsare), Catharina Sundström-Larsson (svensklärare) och Eva Sundgren (professor i svenska). Boken riktar sig till den som undervisar nyanlända och flerspråkiga elever i matematik och är tänkt som en handbok. Här finns konkreta råd och exempel på strategier som underlättar lärarens arbete och samtidigt integrerar eleverna i matematikundervisningen och i klassen. Mycket av svårigheterna handlar om läsförståelse och matematikböckerna: språket, textmängden, ord, symboler och begrepp. I boken presenteras också olika arbetssätt som gynnar elevernas sociala kontakter och inkludering i klassen. Ett kapitel som jag fastnade extra för var hur matematikundervisningen sker i olika kulturer. Vad lägger man vikt på? Hur ser algoritmerna ut? Hur läser man av klockan? Hur är matematikböckerna uppbyggda? Här får man en genomgång av hur det

Att tala inför klasskamrater kan ofta vara svårt. Även för elever i de tidiga skolåren finns en viss oro för att tala inför grupp. Hur kan man på ett enkelt och elevnära sätt stimulera eleverna till att vilja tala inför klassen och sina klasskamrater? Min kollega Annika, som arbetar i parallellklassen och jag bestämde oss för att låta eleverna tala och berätta till sina egna bilder. Vi utgick från en idé om en Resande nalle. Vår läsebok i årskurs 2 heter Diamantjakten och handlar om en skolklass som har skickat ut en nalle med ett meddelande runt halsen. På lappen står att den som hittar nallen ska ta med den på en resa och sedan skicka en rapport tillbaka till klassen. Maj-Björn som nallen heter hamnar på många spännande platser. Annika och jag började med att fixa till en egen Maj-Björn till respektive klasser. Vår nalle är dock inte lika äventyrlig som den i Diamantjakten. Vår nalle har till uppgift att följa med eleverna hem till dem och hälsa på. Uppdraget är att Maj-Björn

Framgångsrik undervisning i matematik. Hur vet jag att jag använder den mest framgångsrika undervisningen i matematik??  Efter att ha tagit del av olika sätt att se på undervisning är det inget entydigt svar någon kan ge. Statistik kan vinklas så att man får de svar man vill. Jag har läst John Hattie, Doglas Fisher och Nancy Freys bok som de skrivit i samarbete med tre andra forskare som är en praktisk handbok som de säger ska ge framgångsrik undervisning i matematik. Det som känns lite nytt med denna bok är att de kommer från olika bakgrund och ämnesområden och tillsammans står de för en djup erfarenhet, forskning och perspektiv som hjälpt dem att utvidga sitt tänkande. Eftersom dessa inte har någon svensk anknytning så är det inte alltid lätt att knyta deras forskningsresultat till svenska skolan alla gånger.  Något som författarna framhåller i denna bok är att “ vi ska göra matematiklärandet synligt ”.  De framhåller att det som styr vår undervisning i matematik