Hagfors förstelärare och utvecklingspedagoger bloggar

Tips till nästa års bokfestival: flytta in bokfestivalen i klassrummet. Fredagen den 22 november kunde vi tack vare tips från Hagfors bibliotek flytta in Värmlands bokfestival i vårt klassrum. Vi i åk 5 på Kyrkhedens skola lyssnade till författaren Ingela Korsell via livesändningen från Karlstad. Ingela Korsell har bl. a. skrivit Pax-böckerna, vilka de allra flesta i klassen läst. Hon beskrev bakgrunden till Pax-böckerna, dess olika väsen samt tog oss med sin goda berättarförmåga till Mariefred och Pax-vandringen där. Eleverna lyssnade intensivt och blev verkligen nyfikna på staden. Kanske ett nytt semestermål? Ett annat boktips var hennes nya bok Väsenologi, en faktabok om väsen i nordisk folktro, vilken jag skulle kunna tänka att använda mig av både i svensk- och historieundervisningen. Ingela avslutade med att berätta en spökhistoria. Två veckor senare hade vi äran att få besök av en sprudlande och energirik författare vid Lena Ollmark. Hennes genre är skräck och med hennes

Snart står julen för dörren och vi närmar oss slutet av 2019. Detta innebär att de flesta inom skolans värld går på en lång välbehövlig ledighet, men innan dess är det tid att blicka tillbaka och reflektera över året som gått. För vuxenutbildningens del har det varit ett bra år, många elever, nya utbildningar har startat och nya kollegor har tillkommit. I mitt förra blogginlägg skrev jag om vilka utmaningar vuxenutbildningen stod inför. En av dem var att få till ett större samarbete mellan Sfi och yrkesutbildningarna. Detta har vi lyckats bra med, vi har startar upp två orienteringskurser där elever studerar som på Sfi också får en första inblick i yrken inom el/industri och vård. Dessa orienteringskurser har rönt stort intresse bland eleverna. Den 7 november hade vi öppet hus för vuxenutbildningen på Forsskolan. Det var välbesökt och många tog chansen att få information kring olika utbildningar. På plats fanns också representanter från yrkeslivet, det gjorde att flera av besöka

Svenny Kopp är specialist i barn- och ungdomspsykiatri. Hon är knuten till Gillbergcentrum i Göteborg och forskar om flickor med neuropsykiatriska funktionsvariationer. Svenny Kopp har gjort en sammanställning kring den kunskapsutveckling om flickor med ADHD som skett under en tioårsperiod 2000-2010. Under 1980- och 1990-talet diagnosticerades nio gånger fler pojkar än flickor med ADHD. Idag är det mer utjämnat men är fortfarande den vanligaste barn- och ungdomspsykiatriska diagnosen hos pojkar. För flickor är den vanligaste diagnosen depression och ångest. Dock har det genom utbildningsinsatser hos personal inom BUP samt införandet av frågeformulär till vårdnadshavare och skola, diagnosticerats ca tio gånger fler flickor mellan 2000-2010. Åldersmässigt skiljer det sig mellan könen: pojkar diagnosticeras oftast mellan 6-12 år medan flickor diagnosticeras oftast efter 12-års ålder. Den troligaste anledningen är att skolan reagerar tidigt på utagerande pojkar. Diagnosticeringen a

Nu ska jag berätta om ett för mig nytt arbetsområde som jag precis har avslutat, "Uppåt och framåt".  Det var både roligt och givande och handlade om elevernas framtidsmål, tankar om gymnasieval och kommande arbetsliv. I början av terminen tog några elever i min klass i åk 8 upp en viktig diskussion: de frågade mig varför de i skolan inte får lära sig så mycket om hur de ska klara sig i livet framöver. Exempelvis detta med att fixa bostad, hur fungerar det att ta banklån, hur gör man när man ska söka ett arbete etc. Just där och då kände jag att jag inte hade något bra svar. Jag strävar efter att i min undervisning hitta nya samarbeten/samarbetsformer, det kan exempelvis vara mellan olika ämnen eller andra aktörer. Detta för att försöka finna flera ingångar till elevernas intressen och motivation.  Mina kollegor har arbetat med “Uppåt och framåt” under ett antal år och jag fick ta del av en hel del material och upplägg. Eftersom jag ser detta som ett mycket vik

Jag vill fortsätta mina tankar kring min roll som pedagog i förskoleklassen, som jag skrev om i förra blogginlägget. Vad är det viktigaste att inrikta sin verksamhet på under läsåret. Jag vill beskriva och ange någ ra av de områden som ska förbereda eleverna för fortsatta skoltid och framför allt årskurs ett. Få eleverna att vara självständiga när det gäller toabesök, av och påklädning, hur man beter sig vid maten och hur skolans rutiner fungerar. Skapa en sammanhållning och trygghet i gruppen, som kommer att vara en grupp genom hela grundskolan. Få eleverna att fungera i klassrummet, visa hänsyn och att vara en bra kamrat Väcka lusten och motivationen att vara nyfiken, vilja lära sig nya saker. Våga prova på nya saker, berätta saker inför gruppen. Låta eleverna möta grunden för läs, skriv och matematikinlärning. Skapa förkunskaper, innan fokus ligger på inlärning. Uppmärksamma och ge de elever som behöver extra stöd. När jag ser att individuella elever b

  Högläsning Tyvärr är det många elever, lärare och föräldrar som får "ångest" när de hör ordet högläsning. Det är jättesynd eftersom högläsning är viktigt för kunskapsutvecklingen i stort och för välbefinnandet. Den fantastiska Ingvar Lundberg uttryckte sig bra när han sa: "När man öppnar en bok så öppnar man också dörren till en värld av äventyr. Språkets vingar bär barnet till en värld bortom den omedelbara verkligheten, bortom tid och rum" Precis det här vill jag att alla barn ska få möjligheten att uppleva. Därför är högläsning viktig. Forskning visar att barn som fått ta del av högläsning klarar sig bättre i skolan. Fantasi och empatin utvecklas, det skapar förståelse för hur texter är uppbyggda.Det ger bättre ordförråd och ordförståelse samtidigt som det skapar förståelse för hur berättelser är uppbyggda.Tyvärr är det inte så många som läser högt för sina barn hemma och det minskar i takt med att barnen blir äldre. Konstigt nog sjunker högläsningen

Jag frågade min son vad han tyckte jag skulle skriva om i bloggen. -Skriv att allt är så himla bra, det är väl det alla gör på nätet och i sociala medier oavsett hur det egentligen är under ytan svarade han. Det fick mig att tänka på att ja, det är klart att det finns mycket som är bra och det finns mycket att vara nöjd över. Men får det i skolans värld och i undervisning någonsin vara bra nog? Vi ska ständig jaga högre betyg, högre måluppfyllelse, vi jämför oss med andra och ibland ser man en viss uppgivenhet omkring sig kanske speciellt nu när jullovet närmar sig och alla är trötta. Det pratas mycket om att ungdomar idag har en pressad situation där det ständigt jagas utseende, erfarenheter, resultat betyg mm, som leder till dålig självkänsla och dålig självbild hos unga. Jag tänker att vi i dagens skola kanske ofta bidrar även i undervisningen till känslan av att aldrig duga eftersom det är ett ständigt jagande kring förmågor “du skulle kunna förbättra”, om du hade utvecklat det hä

Hitta språket och Hitta matematiken är stöd för att kartlägga elevers kunskaper i matematiskt tänkande och språklig medvetenhet i förskoleklass. Materialen är obligatoriska att använda från den 1juli 2019 Nu har eleverna gått 13 veckor i förskoleklassen och den kartläggning som vi är ålagda att gör under höstterminen är snart genomförda med alla 27 eleverna. Kartläggningen är ett stressmoment och påverkar arbetet negativt när vi ska skapa rutiner, trygghet och gruppkänsla för en grupp elever som kommer från fem förskolegrupper.  Vi kan inte genom kartläggningen se något resultat från vår undervisning utan vi kartlägger/testar elever som vi knappt känner. Jag vill inte söka efter brister utan skapa förutsättningar utifrån elevens behov, intresse och erfarenheter. Det är reflektion/ planering kring elevernas lärprocesser som jag ska koppla vardagsarbetet till de målformuleringar som finns i  Lgr 11.  Jag vet

Det är precis det vi svenskalärare i åk 7 på Kyrkhedens skola har gjort i höst. Vi har nämligen deltagit i Framtidsfröns fantastiska projekt "Att skapa en bok" där våra elever har skrivit om sin hembygd på 44 sidor. Bokens titel blev just därför "Exär på förtifyr sier". Vi har i projektet fått hjälp av professionella förläggare att skapa en framsida och fått den färdiga produkten upptryckt i 100 exemplar av Votum Förlag.   Tillsammans med hela åk 7 fick vi i september dessutom vara med på en kick-off på Nöjesfabiken i Karlstad där eleverna fick en massa inspiration till att starta upp sitt skrivande och skapande av boken. De fick bl a skapa bilder utifrån kaffefläckar på ett papper som väckte deras fantasi och blev till många fina teckningar. Inte nog med det utan eleverna deltog också på Värmlands Bokfestival den 28/11 där de stod i Framtidsfröns monter och sålde boken de skapat tillsammans. Under projektets gång har vi som pedagoger fått se många olika för