Hagfors förstelärare och utvecklingspedagoger bloggar

Debatten om skolan handlar ofta om trygghet och studiero. Det är även en viktig del i de inspektioner som Skolinspektionen genomför. Vad säger då Skolinspektionen om trygghet och studiero? Vid inspektioner har det framkommit att det är vanligare med problem avseende studiero än trygghet. De flesta elever känner trygghet i skolan men studieron upplevs av många elever som bristande. Vad kan man då se hos skolor där Skolinspektionen gjort bedömningen att studieron är god? Arbetet på skolorna är målinriktat med en levande diskussion bland pedagoger och elever. I kollegiet har man förankrat gemensamma rutiner och samarbetet bland pedagogerna är stort. Man arbetar långsiktigt för att skapa en hög tydlighet i de gemensamma rutinerna. Fokus ligger på det proaktiva arbetet. En förutsättning för att skapa studiero är ett bra ledarskap i klassrummet. Strukturen ska vara tydlig och det gäller att tidigt fånga upp elever som riskerar att inte nå målen. Skol

Utan lek inget lärande Det är konstaterad att lek påverkar och stimulera elevernas sociala samspel men att man som pedagog måste skapa förutsättningar till positiva leksituationer. För att jag som pedagog ska utveckla en harmoni i elevgruppen behöver jag vara med och göra i ordning för lek, vara närvarande och våga störa leken när det behövs. Styra upp och ge nya perspektiv för att bidra till fortsatt lek. Om man ser sig som medskapare i leken kan jag ge eleverna begrepp och hjälpa till att utveckla leken till en högre nivå. Eleverna lär sig bättre när de får vara aktiva deltagare och inte passiva mottagare. Jag som pedagog kan inte använda leken som en lärande situation om jag inte samtidigt förklarar, visar och tydliggör innehållet för eleverna vad som ska läras. När man ser leken som planerad undervisning och låter eleverna möta nya miljöer och bli utmanade i situationer de inte är vana med, utvecklas leken och ett lärande sker. När

Nu närmar sig slutet av terminen och man blickar tillbaka på terminen som varit: vad har vi arbetat med, vad har vi lärt oss, vad behöver vi arbeta mera med osv. När jag tänker tillbaka fick jag ihop vår miljö och klimatförändringarna som ett återkommande tema, ihop med Coronapandemin. Miljön och våra naturresurser var i början av terminen ett naturligt inslag i geografiarbetet om Norden. Sedan dök det upp i engelskan, då huvudtemat var Wildlife och djurens habitat som förändras på grund av nedskräpningar och utsläpp. Vi läste om The Great Pacific Garbage och tittade på youtube-klipp. Har man inte läst eller sett om det, så bör man det. Eleverna blev märkbart tagna och förundrade hur det kan hamna så många pet-flaskor längs en strand. Om en stad har fyra miljoner invånare samt miljoner av turister varje år och varje person slänger en pet-flaska, då blir det massor av flaskor. Tänk om alla tog reda på sitt eget skräp. Vi jämför havet med vår skog, då havet är så långt ifrån oss.

Utmanande undervisning i klassrummet                                 Jag vill tipsa om en bok som uppmuntrar lärare att utmana sina elever att tänka djupare, skickligare och mer logiskt med hjälp av noggrant strukturerad klassrumsdialoger.  Boken heter Utmanande undervisning i klassrummet av James Nottingham. Jag har även lyssnat på honom i Stockholm, han är en bra föreläsare också. Det är en praktisk handbok som man kan använda när man planerar sin undervisning. Den visar det viktiga i att stärka elevers självkänsla och hur de kan växa upp till goda tänkare. Boken innehåller fem centrala begrepp: Självkänsla Ansträngning Återkoppling Utmaning Reflektion Självkänsla "Så kallade begåvade och resursstarka elever får allt beröm därför att de är så duktiga. Elever med så kallade särskilda behov får extra beröm eftersom vi tycker synd om dem och tror att deras självkänsla kommer att stärkas om de får höra att de är härliga, underbara människor. Så k

Hur upplever eleverna i vuxenutbildningen distansundervisningen? Vi har nu arbetat med distansundervisning i två månader. Några av vuxenstuderande tycker det fungerar mycket bra och har uttryckt att det här är ett sätt de gärna skulle kunna tänka sig att studera på även när Coronapandemin är över och vi återgår till normalläge. Många fler elever upplever dock svårigheter med distansundervisningen. Det gäller framförallt eleverna på Sfi, Sas och elever med annat modersmål som läser en yrkesutbildning. Det finns flera anledningar till att distansundervisningen inte fungerar så bra.  Många har inte tillgång till egen dator, utan försöker med hjälp av mobiltelefoner delta i distansundervisningen. Flera av dem är trångbodda och saknar tillgång till internetuppkoppling. Men det som framgår mest tydligt är att eleverna känner sig isolerade och upplever att språkutvecklingen har stannat av eller till och med gått bakåt. Detta är naturligtvis frustrerande för dem. Elevernas skilda upple

Granskningsverktyget Urkund kan vara ett tidsbesparande sätt att kolla av om elever exempelvis "lånat" för mycket från redan publicerade källor på nätet, om de missat att visa att något de kopierat är ett citat eller om de rent av blivit lite väl inspirerade av andra elevers texter. Det kan också vara ett smidigt sätt att få fram hur stor del av elevens text som är citat etc. För att elevarbeten ska gå igenom urkund kan antingen eleverna maila uppgifter dit eller så skickar pedagogen in genom classroom när eleverna lämnat in sina uppgifter där. Vid en liten undersökning på Älvstrandsgymnasiet kring hur Urkund används kom det fram att det används av drygt hälften av pedagogerna som svarade på enkäten och även ganska flitigt av en del. För kontroll av längre rapporter, kanske främst gymnasiearbeten är det många som anser att verktyget är bra. Några av de som inte använder verktyget säger att de inte känner till vad det är eller hur det används, att de har egengjorda uppgif