Hagfors förstelärare och utvecklingspedagoger bloggar

Vi är mitt uppe i ett arbetsområde där vi arbetar med jordens utveckling från Big bang till istidens slut. Vi kallar det för tema urtiden. Den här veckan har vi kommit fram till en av de mest spännande perioderna, om eleverna får bestämma i allafall - tiden då dinosaurierna levde. De stora jättarna har den här veckan skapat stor motivation för lärandet i min årskurs 2. Det är inte alltid som eleverna arbetar spontant under rasterna för att fortsätta det vi startat upp inne i klassrummet!  Som lärare vill jag naturligtvis skapa motivation för lärandet och att det ska starta kreativa processer i undervisningen där eleverna blir engagerade. Den här veckan har uppgiften varit att skapa en film om dinosaurier. Vi använde den här gången appen iMovie för Ipad och eleverna fick arbeta enskilt, i par eller i grupper om tre och tre. Det är viktigt att ge en struktur för hur arbetet ska gå till så att eleverna kan vara förberedda inför uppgiften. Meningen är ju också att eleverna på detta sätt

Enheter,skala och km/h åk 6 Vilka problem man stöter på i en klass, allt från de som med bravur kan omvandling av enheter och förstår skala utan hinder, till de som sitter och funderar, hur många dl går det på en liter. Spridningen är stor på förkunskaper i en klass. Under tre veckor har jag och klass 6 tagit oss an detta. Vi har sedan tidigare pratat om prefixens betydelse, förstår man hur det hänger ihop så löser man omvandlingen lättare. Vi började med att titta på vilka olika enheter man stöter på och sen satte vi dem i systemet med prefix, och då såg många elever den kopplingen. Jag som lärare tror då snabbt, ja nu fixar de det, men aj vad man bedrog sig. Eftersom omvandlingen sker från olika storlekar och då kunna se positionssystemets betydelse, var sitter decimaltecknet. Likheter i olika enheter, ex liter och dm³. Vi har under veckorna experimenterat och diskuterat, arbetat enskilt och i grupp. Spännande diskussioner bland eleverna, många har varit bra på

Kreativitet och lärande Skolverkets rekommendationer är att läs-och skrivinlärningen ska varieras med många olika metoder för vi lär på olika sätt. I läroplanen för grundskolan kap 1 står att, Skapande arbete är en väsentlig del i det aktiva lärandet, särskilt under de tidiga skolåren. Hos oss på lågstadiet är ämnesövergripande  arbetssätt centralt i undervisningen. Vi använder oss bland annat av bildframställning, musik och drama  i olika tema när vi lär nya saker. Kreativ pedagogik kombinerar upplevelser, känslor, reflektioner och faktakunskaper på ett sätt som leder till fördjupat lärande och ökad inkludering. Och så blir det ju roligare, och då lär vi ännu mer. I detta inlägg vill jag visa hur man i första årskursen kan arbeta på ett ämnesövergripande och kreativt sätt. Genom att skapa kan eleven till exempel förklara och visa vad de lärt sig genom en bild. I mitt exempel nedan gäller det NO. Jag vill också delge hur vi arbetar skapande och kreativt med den tidiga b

Det viktiga uppdraget Att jobba med människor är ett oerhört givande arbete men även ett arbete som kräver mycket av förståelse och lyhördhet. Under många år arbetade jag inom vården som undersköterska innan jag bestämde mig för att gå vidare. Valet att bli lärare var inte självklart, däremot var det ingen tvekan om att jag ville fortsätta med ett yrke som innehåller dagliga möten med människor som på något sätt behöver min hjälp. Sedan jag valde att det var unga vuxna jag ville spendera mina arbetsdagar med påminns jag ofta om hur roligt och dynamiskt jobb jag har som gymnasielärare i svenska och religion. Inom svenska och religion krävs det att elever resonerar, reflekterar och analyserar kring ämnen som kan vara känsliga i olika avseenden. För att få elever att utveckla detta krävs en trygghet vilket jag tror uppkommer genom goda relationer mellan både klasskamrater och lärare. Att till exempel våga prata inför en grupp är för många ett svårt och obehagligt moment och då kr

Från och med den 1 juli 2019 träder nya ändringar i kraft vad gäller timplaner. Den garanterade undervisningstiden i matematik ska öka med 105 timmar, och 100 timmar för idrott och hälsa.  Regelbunden fysisk aktivitet är en grundförutsättning för fysiskt och psykiskt välbefinnande. En stor andel av våra svenska barn och ungdomar rör sig för lite, detta är ett faktum som vi i skolan måste ta ansvar för. Den tekniska utvecklingen med mobiler, data, internetspel och sociala medier har förändrat fritidens rörelselandskap och drastiskt minskat den spontana rörelseaktiviteten. Skolan får då en viktigt roll, här når vi alla barn mellan 6-19 år! Forskning visar att viljan att röra på sig måste byggas upp i tidig ålder. Barn i årskurs 1-3 rör sig spontant mer, till exempel på rasterna, än de äldre eleverna. Men i samband med bland annat puberteten, sker en förändring och i högstadiet rör sig många elever betydligt mindre än de gjort tidigare. Många barn slutar också med föreningsidrott

Jag hade svårt för mig i skolan... Jag har arbetat inom vuxenutbildningen i drygt 20 år. Mycket har förändrats under denna tid, inte minst ökningen av antal elever, idag har vi ca 330 elever inskrivna i vuxenutbildningen på vår skola. Det finns många anledningar till ökningen av vuxenutbildningen: * Långvarig arbetslöshet * Möjlighet till karriärbyte * Utbildningen ökar möjligheten till en tillsvidareanställning * Många nyanlända Det är inte ovanligt att jag i mitt första möte med elever på vuxenutbildningen möts av kommentarer som: * Jag hade svårt för mig i skolan * Jag är dålig på... * Jag var mobbad i skolan * Jag kan inte... Till detta ska läggas elevernas olika förutsättningar: * Liten/ingen skolbakgrund * Nyanlända med akademisk utbildning * Kunskaper och erfarenhet som spänner om många områden * Dålig självbild * Många med olika funktionsnedsättningar/psykisk ohälsa Att studera som vuxen innebär en investering i sig själv. Vuxeneleverna ställer med a

En viktig del i vårt uppdrag är att få våra elever att växa som människor. För att utveckla eleverna på den nivå de befinner sig kan jag ge dom ett ledarskapsuppdrag, de elever som känner sig bekväma med momentet utmanas genom att handleda mindre bekväma elever.  Detta syftar till att skapa delaktighet och gemenskap i gruppen. Denna lektion stod fotboll på schemat, vid samlingen bestämde vi tillsammans lektionens upplägg. Efter samlingen kommer två elever fram till mig och säger att de inte vill delta, de vill göra något annat. De säger att de inte gillar bollspel och just fotboll är det värsta de vet. Vi gjorde en uppgörelse att de i alla fall skulle delta under uppvärmningen och på de olika övningarna. Just spelet kunde de idag hoppa över och istället fortsätta jobba på att bli vän med bollen. De tyckte det var en okej deal och lommade iväg till gruppen. Jag visste sedan tidigare att några av eleverna i klassen inte kände sig speciellt bekväma med bollar, så jag hade utmana

Under vårterminen går hela kollegiet en fortbildningskurs i språk och kunskapsutvecklande arbetssätt. Tanken är att arbeta språkinriktat i alla ämnen och att detta ska vara till gagn för flerspråkiga elever likväl som elever med svenska som modersmål.   Att elevernas kunskaper i svenska varierar är något jag som matematiklärare lagt märke till, speciellt då det inte går som man tänkt sig. Elevernas svårigheter i matematik kan ha en rad olika orsaker som till exempel dyslexi, dyskalkyli, matematikångest - jo, det finns global forskning på området! (vilket är intressant för jag har aldrig hört talas om exempelvis geografiångest) och även deras tidigare skolgång förstås.   Den kanske vanligaste anledningen till att matematik blir svårt är som jag upplever det just språket runtomkring. Räkna kan de men texten runt om ställer till det både för flerspråkiga elever och elever med svenska som modersmål. Inte så konstigt eftersom språket är vårt viktigaste arbetsverktyg. Häromsistens fick j

Mer rörelse i skolan! Nu kommer vårt första inlägg i bloggen och vi som skriver är utvecklingspedagoger för fritidshemmen i Hagfors kommun. Lärarna som undervisar på fritidshemmen ingår i en kommunövergripande lärgrupp som samlas en gång i månaden. Genom kollegialt lärande driver vi skolutveckling tillsammans, fokusområdet för detta läsår är digitalisering samt ”riktade insatser för nyanlända elevers lärande”. Just nu genomförs skolverkets webbkurs Fritidshemmets uppdrag. Webbkursen ger ett stöd i att utveckla undervisningen i fritidshemmet och bidrar till en gemensam bild av det kompletterande och kompensatoriska uppdraget. Kursen ger också stöd i arbetet med digitalisering och flerspråkiga elevers lärande, för att dessa perspektiv ska bli en del av fritidshemmets undervisning. På detta sätt sammanlänkas lärgruppens arbete med hela skolans utvecklingsarbete  -“Riktade insatser för nyanlända elevers lärande”. Vi kommer att i våra blogginlägg bland annat presentera undervisningsstof

När man har arbetat som lärare under många år som jag gjort, ställs man ibland inför överraskningar man inte räknat med. Man tar vissa saker för givet eftersom det alltid fungerat förut. Själv fick jag en lektion i att tiderna förändrats och att jag själv inte riktigt hängt med i hur många tonåringar lever sina liv idag. Sannolikhetslära i år 8 stod på programmet. Där skulle vi först räkna på sannolikheter med en tärning, vilket som vanligt fungerade bra i klassen. Sedan var det dags att räkna på sannolikheter med hjälp av en kortlek. Såvitt jag kommer ihåg brukar heller inte detta vålla några större svårigheter för flertalet. Nu var det tvärstopp för en ganska stor del av klassen. Vad är färg? Vad heter färgerna? Hur många kort finns i en kortlek? Hur benämner man korten? Helt plötsligt insåg jag att nästan hälften av eleverna inte hade kunskap i hur en kortlek är uppbyggd och fungerar. Då blir det svårt att räkna på sannolikheter. Efter en längre diskussion i klassen visade det