fredag 5 juli 2019

De estetiska språken

I den kommunövergripande lärgruppen för fritidshem har det under läsåret 18/19, som vi även tidigare skrivit om, arbetats med digitalisering men också kring utvecklingsområdet  "Nyanlända elevers lärande" en satsning från Skolverket som alla skolans verksamheter deltagit i.  

Var kommer estetiken in? En människa har inte enbart ett språk och om det talade språket inte är ett gemensamt så kan estetik ge en suverän möjlighet till kommunikation. Inom t.ex. Reggio Emilia filosofin "ett barn har hundra språk" har de estetiska lärprocesserna alltid använts som både form och innehåll.

Det estetiska perspektivet har ytterligare stärkts i grundskolan under senare år. I läroplanen Lgr 11 anges att elevens bildning ska ske utifrån olika estetiska aspekter.
I fritidshemmets uppdrag kap.4 finns en punkt under centrala innehållet som lyder: Skapande genom estetiska uttrycksformer, till exempel lek, bild, musik, dans och drama. Under den punkten framskrivs också digitala verktyg och medier för kommunikation. Vad är då estetiska lärprocesser? Om man läser forskning i ämnet är det svårt att få ett entydigt svar. Skulle vi drista oss till att göra en summering av ett mångfacetterat område så hamnar vi på: Elevens möjlighet till att uttrycka sig och formulera sin förståelse t ex genom bild,musik,dans,form och rörelse.

Hur har vi då arbetat? Vi har varvat teori och praktik, bland annat genom att ta del av enstaka moduler från Skolverkets webbkurser,forskningsbaserade artiklar,filmer och delar av den litteratur som övriga skolans kollegor läst inom satsningen "Nyanländas elevers lärande". I de praktiska inslagen har vi använt oss själva som tänkta elever. En av de dagarna - nämligen "Rocka socka dagen" undervisades vi av kulturskolans danspedagog Sandra Sjöström Johansson, under temat "Trygghet och Samarbete". Tanken var att visa på och framförallt  bli påmind om att vi har många olika språk, bl.a. dans och rörelse. Vi vill passa på att tacka Sandra för allt det hon delgav oss.

Det var en mycket uppskattad dag, tyvärr så blev kulturskolans Therése Olsson sjuk så hon kunde inte undervisa oss inom filmskapande. Detta löste gruppen genialt genom att kollegor som arbetat mycket med Stop Motion,delade med sig av sina kunskaper. Stop motion är en av tre huvudsakliga animationstekniker. Den bygger på enbildstagningar av figurer och miljöer som successivt flyttas/byter ställning mellan tagningarna. Det filmades och skrattades. Vi har också fått till oss att denna dag fått spridning till elevgrupperna - det var naturligtvis det som var huvudsyftet.

Om ni vill läsa lite mera om estetiska lärprocesser så rekommenderar vi artikeln "Estetiska lärprocesser" skriven av Ulla Alexandersson och Ann-Katrin Swärd, Göteborgs universitet, utgiven av Skolverket( 2015).    

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Grunds%C3%A4rskola/015_tematiska-arbsatt/del_06/material/Flik/Del_06_MomentA/Artiklar/M15_1-9_06_artikel%20estetiska%20larprocesser.docx

Nästa läsår 19/20 fortsätter lärgruppen sitt lärgruppsarbete genom att ytterligare fördjupa sig i uppdraget - undervisning i fritidshem. Innan dess ska vi alla ha en välförtjänt semester.


// Kerstin Haglund och Eva-Lena Nilsson.    


Rocka sockorna står för att vi alla är olika som individer, men har samma rättigheter och värde




                                         Hur formen triangel gestaltas olika


Danspedagog Sandra Sjöström Johansson

Tidperspektiv: Hur lång är en minut?

 

Det kluras på manus, inspelning och redigering.

söndag 30 juni 2019

Svettigt för matten!

Äntligen är detta läsår till ända, äntligen är det sommarlov, äntligen implementeras mer fysisk aktivitet för våra elever, äntligen kan jag börja planera nästa läsår! Det är alltid lika roligt att börja titta på upplägg inför kommande läsår, varje år så hittar jag ny inspiration, jag får nya inputs och förutsättningar, allt detta leder till förändringar i mitt ämne och dess upplägg och det är just det som gör att jag och ämnet utvecklas. Detta bidrar även till att jag finner och bibehåller arbetsglädjen, att göra samma sak år efter år tror jag kan leda till att vi ledsnar på vårt jobb. En av de största förändringarna inför nästa läsår är ju att åk 7 får en extra lektion i idrott och hälsa. En förändring där det som vanligt gäller att se möjligheterna.

Jag har under året fördjupat mig i Anders Hansens bok Hjärnstark. Budskapet från Hansén är ju egentligen inget nytt, hur många gånger har vi inte hört att vi måste röra på oss mer? Skillnaden är att tidigare har det främst handlat om hur vår kropp påverkas fysiskt. Hansén visar även på hur vår hjärna påverkas av att vi rör på oss. Han menar att fysisk aktivitet är vår viktigaste medicin och lyfter fram många exempel: vi blir piggare och mår bättre, vårt minne stärks, vår kreativiteten ökar, vi blir mer stresståliga, vi orkar koncentrera oss och sova bättre.

Med detta som grund har många skolor runt om i Sverige startat med pulshöjande aktiviteter på skoltid. För att uppnå resultat krävs att vi arbetar på 65-75% av maxpulsen i ca 30 minuter för att stimulera hjärnan. Jag väntar med spänning på deras utvärderingar. Tidigare studier från amerikanska skolor visar att puls-träningen höjde elevernas resultat i framför allt matte och språk markant.


Min målsättning är att även vi ska kunna erbjuda detta så småningom, redan under
hösten ska vi starta med åk 7 i och med den utökade timplanen. Detta hoppas jag
blir ett bidrag till att öka måluppfyllelsen på skolan. 


Önskar er alla en härlig sommar!

tisdag 18 juni 2019

Grease klass 6 Kyrkhedens skola

En avslutning på vår musikundervisning i klass 6 på Kyrkhedens skola


Vi avslutade läsåret på ett intensivt men roligt sätt.  Efter de nationella proven i matematik
som jag för övrigt tyckte att våra elever presterade bra på avslutade vi med att uppföra
delar ur musikalen Grease. Detta visade vi upp för hela Kyrkhedens skola den 23 maj och
för allmänheten samma kväll.
Eftersom vi, Stefan Möllberg och jag haft musik i klasserna 6a och 6b ville vi göra någon
form av framträdande där det framgick vad de lärt sig under året.


Projektet startade med att jag och Stefan Möllberg i vintras efter en diskussion
med eleverna berättade vad de skulle utveckla i musiken. De fick några förslag av oss
som de kunde arbeta med, de skulle också redovisa vad de lärt sig under året.
Detta mynnade ut i att en av klasserna blev taggade på musikal medan den
andra så småningom hängde på men de var mer skeptiska.



Eftersom vi själva tycker att ett muntliga framträdanden som visas upp offentligt stärker
elevernas självkänsla och självförtroende i alla ämnen så peppade vi dem till att göra
musikalen Grease. Jag och Stefan har själva sett stora fördelar med att vara bekväma
på en scen, detta har man nytta av i alla ämnen där det krävs någon form
av muntligt framförande.

Grease uppsättningen startades med att alla fick lära sig de engelska texterna. Det blev
engelskaläxor och mycket sång de första lektionerna på musiken, de lärde sig texterna
mycket snabbt.



Vi delade upp grupperna så att alla skulle ha en gestaltning/ dans att visa upp.
För att det skulle bli lätt att träna delades klasserna upp i fyra delar, två flickgrupper
och två pojkgrupper. Vi tränade var för sig i några veckor och sista sattes scenerna tillsammans. När allt var
tränat kunde vi mixa en del grupper för att få ett bättre flyt och sceniskt bra fungerande.
Stefan arbetade med sången och jag med dans gestaltningen.


Vilka förmågor ville vi att de skulle ha förbättrat under denna terminen?

  • Rytmträning, att följa en rytm, att kunna gestalta till musik.
  • Lära sig texter till musiken, synkning.
  • Veta hur texter och musiken fungerar som ett verktyg i budskapet.
  • Att träna sig att stå inför publik.
  • Att samtidigt kunna sjunga och dansa.
  • Spela en roll.




Eftersom vi har ett klädförråd med scenkläder på skolan kunde vi plocka det mesta
ur den och de som ville, skaffade egna tidsenliga kläder. Scenen var enkelt uppbyggd.
De som hade svårt med att stå på scenen och röra sig fick bilda orkester tillsammans
med Stefan. De såg till att det blev musik mellan numren.
Resultatet blev toppen.

Trevlig sommar // Karin Nilsson



onsdag 12 juni 2019

Reflektioner över ett läsår.

Uppbrottets vecka... vemod... glädje... student! 
Ännu ett läsår har kommit till vägs ände och det finns äntligen tid för reflektion. 

Efter en hektisk månad börjar man sakta trappa ned inför lovet och på fredag springer våra studenter ut efter tre år hos oss.
Själv 'firar' jag min trettioandra student och varje gång känns lika högtidlig men också vemodig. Några elever kommer man kanske aldrig att träffa igen, en del kanske återvänder som kollegor.

Vad har jag gjort under läsåret? Har jag utvecklat något? Har jag avvecklat något? Har jag utvecklats som pedagog?
Läsåret har, för min del, varit mycket varierat; dels klassundervisning men även en hel del stödundervisning på individnivå. Det har känts mycket meningsfullt att få använda sina specialpedagogiska erfarenheter och kunskaper.
Jag har deltagit i två konferenser och utbildningar med inriktning på stöd och specialpedagogik som varit givande; en av dessa var helt inriktad på gymnasieskolan vilket inte är så vanligt.

Arbetet med en ökad digitalisering har fortsatt och här har jag utvecklat både mig själv och mina elever. Jag har lyckats koppla på både uppläsningsfunktionen och dikteringsfunktionen samt förmedlat detta till mina elever!
Jag kan snart rationalisera bort mig själv genom att spela in och lägga ut föreläsningar i Classroom : )
Det fungerade alldeles utmärkt när jag var på konferens och eleverna kunde ändå få sina föreläsningar och instruktioner.

Det slog mig härom dagen att jag har avvecklat elevernas bruk av papper och penna! Förr kunde jag känna igen en elevs handstil, men idag vet jag inte alls hur de skriver.
Planerar inför nästa läsår att återinföra handskriften i s.k reflektionsanteckningar där mina elever i slutet av varje lektion 'handskriftligen' får reflektera över vad de lärt sig under lektionen, vad de hade kännedom om innan och vad som var ny kunskap.

Min ambition inför nästa läsår är också att fortsätta utveckla den formativa undervisningen; ta den tid som behövs för att ge feedback samt ge eleverna möjlighet till att göra om och göra rätt.

På fredag sjunger vi "...och den ljusnande framtid är vår" och med detta önskar jag alla elever och kollegor ett riktigt härligt sommarlov!









söndag 9 juni 2019

Demokrati - ett arbetsverktyg

Något som följt mig genom åren är en konversation gällande demokratiskt arbete, vilken jag hade med några kollegor när jag precis börjat arbeta som lärare. Jag lyfte frågan om hur demokrati genomsyrade deras undervisning och fick då ett klart och tydligt svar från den mest erfarne kollegan: hen använde sig minsann av demokratiska arbetsformer - eleverna fick ju välja i vilken ordning de skulle arbeta med bokens kapitel! Detta uttalande har jag som sagt haft med mig i tankarna kring min undervisning och jag har testat olika sätt (så långt ifrån detta som möjligt) genom åren. Nu känns det som att jag har hittat ett fungerande koncept - som vilar på demokratiska grunder, styrdokumentens intentioner, tydligt demokratiskt arbete för eleverna samt framför allt stort stöd till mig som lärare.

I läroplanen för grundskolan står att det inte är tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Genom att delta i planering och utvärdering av undervisningen kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.

Vid höstens terminsstart arbetar jag tillsammans med eleverna i åk 7-9 under ca tre lektioner där vi planerar årets lektionsinnehåll, eleverna kommer med förslag och motiverar dessa utifrån centralt innehåll och betygskriterierna. Grunden till detta upplägg var inte främst att arbeta med demokrati utan att få eleverna att förstå vad det är vi ska lära oss, varför samt vad och hur jag bedömer detta. Hur många har inte fått frågan varför ska vi göra det här eller varför får jag det betyget? Otaliga gånger har jag stått inför detta, trots att jag upplevt att jag varit tydlig i min presentation respektive motivering.

Våra styrdokument säger även att skolan ska klargöra för elever vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter de har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.

För mig handlar inte bara demokrati om att eleverna får möjligheten att rösta, vi måste ge dom en förståelse om sammanhanget. En förutsättning för att kunna vara med och påverka är att vi vet vad vi kan påverka. Om vi inte vet förutsättningarna hur ska vi då kunna vara med och göra val och ta beslut grundat på vårt eget-intresse samt inspirationen för att vilja vara med och påverka och ta ställning. Det är svårt att vara med i spelet om man inte vet spelreglerna!

En förutsättning är som sagt att de känner till spelreglerna, alltså så här fungerar ämnet idrott och hälsa kopplat till syftet, centralt innehåll och bedömningen. Jag går igenom betygskriterierna och visar på tydliga exempel vad som skiljer ett E från ett C och ett A. Jag brukar ge olika fallbeskrivningar och frågar eleverna vad de anser att exemplet ligger på för nivå. Ibland är vi överens - men många gånger är eleverna mer kritiska i sin bedömning. Detta ger ofta upphov till intressanta och lärorika diskussioner.


Här är två exempel:
Eleven deltar i lekar, spel och idrotter…
Under ett bollspel/lek är det en elev som står på planen, när bollen kommer sparkar
eleven undan bollen utan någon direkt tanke,
En annan elev tar emot passningen tittar upp och försöker hitta passningsalternativ
En tredje elev tar emot bollen, tittar upp, passar bollen och tar sedan en löpning för
att göra sig spelbar igen.
Musik och rörelse - bugg
Eleven hanterar för det mesta grundsteg och kan några turer. Inte alltid i takt till
musiken
En annan elev behärskar grundstegen för det mesta i takt till musiken, kan en del
turer men utför dom inte alltid i takt till musiken.
En tredje elev för dansen framåt genom att använda sig av många turer, i takt till
musiken, hittar med lätthet tillbaka till takten när den kommit ur den.

Jag upplever att eleverna efter detta arbete mer sällan frågar varför vi har vissa
aktiviteter, förhoppningsvis blir de mer inspirerade eftersom de har fått varit med
och påverka - precis som vi alla blir! Jag ser och hör att eleverna har fått en större
förståelse för kursplanens upplägg och framför allt upplever jag att de tydligare vet
vad som förväntas av dom.

Våga bjud in eleverna i det demokratiska arbetet som planering och översättning
av spelreglerna till elevernas vokabulär innebär, inte i första hand för att det står i
våra styrdokument utan för att det hjälper dig som lärare!

I åk 4 Lajvar och Snilleblixtrar vi

Under de senaste två veckorna har vi haft både Medeltidslajv och Snilleblixtrarna
i åk 4. Så här mot slutet av terminen är det uppskattat att bryta schemat och göra
något annat än det vanliga.
Vad är nu Lajv? Vi har haft besök av Lajvverkstaden som haft Medeltidslajvet
“Vi går till ting” dvs rollspel med hela årskursen. Dagen tillbringade vi utomhus,
närmare bestämd i skogen intill skolan. En av oss lärare fick vara präst. Eleverna
delades i grupper som lagmän, borgare, bönder och torpare. De fick klä sig i
medeltida kläder och fick medeltida namn. Innan själva rollspelet får eleverna
berättat för sig om livet på medeltiden och vilka uppdrag de kommer att få under
spelet. Grupperna vet inte om varandras uppdrag och uppdragen övas på ett
lekfullt sätt. Strax innan lunch sätts spelet igång och wow, eleverna går verkligen
in i rollspelet. Många verkligen älskar detta och oftast är det de elever som man
minst anar, vilket är så fantastiskt. Här får många leva sig in i roller och verkligen
blomstra. Detta lajv blir verkligen en del i vårt värdegrundsarbete, att försöka sätta
sig in i någon annans levnadssätt under en annan tid. Det handlar om medeltidens rättssystem och motsättningarna mellan de olika stånden.Varför var det så? Det
var inte alltid rättvist, vilka straff fick de, vilken skillnad var det för borgare och
torpare… Bondegrupperna får spela på att bli orättvist behandlade, vilket är en
utmaning. Eleverna har verkligen en förmåga att byta roller och många har lätt att
leva sig in i rollen, framförallt när kläderna kommer på. En fantastisk dag med
duktiga pedagoger från Lajvverkstaden och duktiga elever från både Kyrkhedens
skola och Sunnemo skola.



















Denna vecka har vi snilleblixtrat. Vi har med andra ord haft en teknikdag då
eleverna får ta med trasiga tekniska föremål hemifrån som de kan skruva isär.
Önskan att få ha Snilleblixtarna under en dag kom fram under ett klassråd. De
hade haft det någon gång under sin lågstadietid och mindes det som något riktigt
roligt. Lika roligt och uppskattat blev det även denna gång. Dagen började med
passet “ Pilla isär” dvs vad finns det inuti apparaten. Eleverna skruvar isär sin
apparat i så många delar som möjligt. Såg det ut inuti som de tänkt sig? Nej, inte
alls. Vi har även plockat fram gamla tekniska föremål ur förråden. Oj, vad är det
där? En videobandspelare. Åh, kolla en gammal skrivmaskin! Wow! Plötsligt
hamnar man i teknikens historia. De gamla telefonerna var också intressanta.
Efter rasten var det dags för att Skapa. Vi behövde hjälpa Planeten Aqvarius
som blivit drabbade av jordskred och översvämningar. Planeten har många öar
och hur ska folket komma fram till dem för att kunna hjälpa varandra. Det finns
inget som klarat sig, vi måste hjälpa dem att konstruera och bygga farkoster, så
att de kan förflytta sig mellan öarna. Bygget är igång och fantasin har inga gränser.
Det bara flyter fram och likaså gör tiden en sådan här dag. Den går alldeles för fort,
några elever vill inte ens ha rast. Vi avslutar dagen med att de får döpa sina
farkoster och beskriva hur de fungerar, rita eller fota den samt utvärdera dagen
enskilt. Nu är det bara att läsa igenom utvärderingarna, men efter att ha sett
energin i arbetet samt kommentarerna under dagen så har man fått utvärderingen. Responsen från eleverna är verkligen den viktigaste och den mest sanna.
Ha nu ett trevligt sommarlov! Inte många dagar kvar...




SOMMARLOV

Ännu ett läsår är snart slut, tänk att tiden bara går
fortare och fortare för varje år. I år lämnar jag
treor vilket är både en sorg och en glädje.
Sorg över att lämna en välfungerande grupp där
man kommit nära varenda elev under tre års tid.
Glädje över att man fått vara med under deras
fantastiska utveckling och att man med stolthet 
kan lämna dom till mottagande lärare.
Jag kommer också att ta emot nya ettor ett 
oskrivet blad som man både med nyfikenhet och
spänning ser fram emot. Det är väldigt speciellt
att börja med ettor, trots att jag har gjort det så
många gånger, blir man alltid lika överraskad.
Det känns rörigt, du hör dig själv upprepa samma saker gång på gång. Självklarheter är inte längre
självklara. Du jobbar med instruktioner och strukturer på alla sätt du kan komma på och ibland känns det som om allt är upp och ner.
Samtidigt finns det inget härligare än att börja med en etta, dessa små människor som är så fyllda med glädje och "törst".

Innan detta ligger dock ett härligt sommarlov framför mig. Jag har hittat en ny spännande bok som jag ska läsa i sommar "språkutveckling- teori
och praktik i skolår 1-3" Den utgår från läroplanen och bygger på forskning och beprövad erfarenheter. Du får också konkreta förslag på språkstimulerande övningar. Jag ska också titta på ett nytt finlandssvenskt läromedel "Myran".
Jag ska också hinna med att läsa många deckare och feelgood böcker av olika slag, och kanske slå
mitt rekord från förra sommaren.

Detta är mitt sista blogginlägg den här terminen och jag vill passa på att tacka alla som skrivit kommentarer  och önska alla en härlig sommar.

Ylva Säfström 






De estetiska språken I den kommunövergripande lärgruppen för fritidshem har det  under läsåret 18/19, som vi även tidigare skrivit om, ...