Inlägg

Kan validering av kunskap vara en nyckel till integration?

Bild
Kan validering av kunskap vara en nyckel till integration?



I mitt första blogginlägg skrev jag om vuxnas lärande som kräver en väl genomtänkt undervisning som bygger på lärarens ämneskunskaper, trygghet och elevernas tidigare erfarenheter. Det är här som valideringen kommer in. I Skollag (2010:800) 20 kap. 42§ står En elev i kommunala vuxenutbildning kan få sina kunskaper och sin kompetens validerade. 
Vi lär oss inte bara i skolan och på universitetet, utan lärandet pågår hela livet, i samhällslivet, arbetslivet och privatlivet. Denna kunskap ger dock inga akademiska poäng. Validering av vuxnas lärande är viktig för att ge erkännande åt vad människor kan. Det handlar om att synliggöra en persons kompetens, oberoende av vilket sätt man har lärt sig. Vi översätter personens reella kompetens till formell kunskap som ger intyg eller betyg.
Inom Vård- och omsorgsutbildning för vuxna har vi under flera år arbetat med validering. Detta sker utifrån en specifik valideringsprocess.

Översiktlig…
Bild
Sportlov på fritids Vi har i detta blogginlägg valt att visa glimtar från verksamheten.
Här visas exempel på hur personalen på två av fritidshemmen i kommunen tagit tillvara på heldagar med eleverna som ett lov ger möjlighet till. 
Älvstranden Bildningscentrum har eleverna erbjudits många olika aktiviteter under sportlovet. Eleverna har till exempel kunnat boka SPA-behandlingar under en dag.En annan dag vistades de i skolskogen och grillade korv och då passade de även på att se om häxan Hia Hia var hemma, alltid lika spännande tycker eleverna. Det erbjöds även skridskoåkning på Valhall under veckan med de elever som ville.





Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att få delta i fysiska aktiviteter och vistelse i olika naturmiljöer. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla ett intresse för att vara fysisk aktiva(Lgr 11). 


Veckan avslutades med en Kahootturnering som är ett trevligt och roligt sätt att a…
Bild
Gärna mer hjärna!


Delar av den forskning kring inlärning idag, handlar om att praktiskt tillämpa neurovetenskap i klassrummet. Man använder begreppet utbildingspsykologi som omfattar neurovetenskap, psykologi och pedagogik. Denna diciplin är vanlig utomlands men inte så vanlig i Sverige.

Neurovetenskap och psykologi används för att studera uppmärksamhet, inlärning, minne och språk. Genom att koppla dessa till hjärnans funktioner kan man förstå och jämföra olika undervisningsmetoder.

Det finns utbredda myter om hur hjärnan fungerar i olika inlärningssituationer; en av de vanligaste handlar om olika inlärningsstilar dvs att vi lär oss bäst genom att använda ett av våra sinnen; visuell, auditiv, taktil och kinestetisk.
Detta saknar helt stöd inom forskningen som menar att alla får ett större djuplärande ju fler sinnen som är involverade.

För att kunna analysera och tänka kritiskt måste fakta memoreras. En duktig läsare är inte detsamma som att kritiskt kunna läsa en historisk text; bakg…

Kängurumatte

Bild
Nu är det dags att tävla i kängurutävlingen i matematik.

Vi har under veckan arbetat med gamla kängurumatteprov och gnuggat lite extra inför tävlingen v13.
Det är som så mycket annat att några gillar tävling och andra inte. De flest har förstått att träna på
problemlösningar hjälper till att tänka lite annorlunda så att säga utanför boxen.
Den grupp som jag har nu testade detta i åk2, en del gillar det, andra tyckte att det var stressande. Jag har många killar och tjejer i klassen som tycker det är kul och de presterar ofta mycket bra på
dessa. Jag ser förmågor som man inte ser när man arbetar i “vanliga” matteböcker. Detta gör att man
blir säkrare i sin bedömning i matte. Jag har genomfört denna tävling med de grupper jag har arbetat i under många år och det gör att jag
ser vilka uppgifter som elever i andra länder stöter på eftersom det är ca 80 länder som genomför
tävlingen. Länderna lämna in uppgifter som sedan sätts ihop till ett prov på 24 uppgifter,
det är samma uppgifter i alla…
Bild
Digital matematik


Om man vill variera sin matematik och samtidigt använda digitala verktyg i sin matteundervisning så har jag ett roligt och lärorikt tips. Kanhända att några av er redan testat men det går att utveckla arbetet hur mycket som helst.




Med hjälp av Google Earth kan man skapa många intressanta lektioner i matematik. Främst när det gäller geometri. Här kan man söka på berömda byggnader och platser runt om i världen och med en inbyggd mätfunktion ta en massa intressanta mått på dessa. Man kan ta reda på omkretsen, arean, former, kroppar och mäta på diverse sätt. Man klickar bara på en liten symbol som ser ut som en linjal till vänster på Google Earth-sidan. När man klickat på symbolen kan man med ett tryck på skärmen eller klick bestämma vilka sträckor som ska mätas.

För yngre barn kan man kanske börja med att mäta sidorna (längd och bredd) och sedan arbeta med begreppet omkrets för att senare bygga på med mer avancerade beräkningar.  Denna mätfunktion finns också på Enir…

När klassrummet blir riksdagens........

Bild
När klassrummet blir riksdagens plenisal - en so-lektion där varje elev får en roll.

Att vara delaktig i det som händer i klassrummet Undervisning behöver komma nära eleverna och upplevas relevant. Genom att använda sig av dramatisering, där eleverna får vara med och agera, tror jag att det kan väckas ett intresse hos eleverna och ge dem upplevelser som hjälper dem att komma ihåg det de lär sig. Det händer något i klassrummet som ger möjlighet till minnesbilder som eleverna sedan kan koppla kunskap till när de lär sig mer i ämnet. Detta är nycklar som jag tror har betydelse i arbetet med att nå varje elev och ge alla elever en starkare känsla av att undervisningen är något som gäller dem. Så välkommen in i mitt klassrum när sal 10 förvandlas till riksdagens plenisal…
Välkommen in i klassrummet Det är dags för so i 7a och jag smiter in i klassrummet via ett grupprum för att fixa till det sista innan eleverna kommer in. När dörren går upp är min tanke att eleverna ska känna att det är lite …
Utmanande grupper

Under mina år som lärare har jag arbetat med många olika grupper och elever. Jag har haft klasser på låg, mellan och högstadiet. Jag har också under en period arbetat i förberedelseklass. När jag var yngre så gillade jag utmaningen att ta emot "stökiga klasser". Dessa klasser, där eleverna kommer för sent, inte hade med sig material, elever som störde lektionen på olika sätt och liksom fortsatte med rastaktiviteterna  i klassrummet. Grupper som vi anser saknar respekt. Genom att jag gillade utmaningen så har jag också lärt mig en massa om hur vi faktiskt kan tänka, agera och få ordning på dessa utmanande klasser.

Idag vet jag inte om jag jublar högt när jag ska ta emot grupper som inte är fungerande men det ger mig fortfarande en liten kick. Jag har många verktyg och vet hur jag ska tänka.
När man pratar om dessa grupper så är det oftast inte hela gruppen utan några få eller kanske en liten grupp av elever som är svåra att styra. I de flesta grupper har vi väl…