Hagfors förstelärare och utvecklingspedagoger bloggar

Uppdraget om värdegrunden Enligt våra styrdokumenten ska skolan genom sitt demokratiska uppdrag främja ett skolklimat där alla barn och elever känner sig trygga och respekterade. Detta ska uppnås genom ett aktivt och systematiskt värdegrundsarbete som ska genomsyra undervisningen (skolverket). För några år sedan när vi på F-3 ÄBC skulle utvärderade våra mål i Likabehandlingsplanen gällande värdegrundsfrågorna så fick vi en idé om att ha ett gemensamt strukturerat värdegrundsarbete under läsåret. Vi bestämde oss för att varje månad fördjupa oss i olika teman kring värdegrund och låta dem genomsyra undervisningen. Vi tillsatte en arbetsgrupp som fick till uppgift att lägga fram ett förslag. Vi i arbetsgruppen använde oss av olika material, men idén om månadstema hämtade vi ur boken Vett och etikett året runt, BetaPedagog. I år har vi också skapat en gemensam Teamdrive. Där lägger vi ut material, tips på böcker, diskussioner, filmer och idéer på hur man kan implementera månade

Hur jag tänker inför NP i matematik i åk 6 som lärare. Hur förbereder jag eleverna bäst för de nationella proven i matematik? Jag vet att några av mina elever är “jätteskraja” för dessa och de kommer att tycka det är obehagligt att gå till skolan dessa dagar. Matematik ger tyvärr många skräck känslor, medans andra ser det som en kick. Att få eleverna att känna sig trygga och lita på sin förmåga är en uppgift som vi som lärare måste försöka förmedla till dem. Vi vet att matematik är både ett ämne där man ska få förståelse men också ett övningsämne där man kan träna sig till en förståelse. Många vetgiriga elever med bra tålamod lyckas bra på proven medans de med matematiskt tänk ofta kommer med lite udda lösningar som man kan tycka är lite fascinerande, de som löser uppgiften utifrån ett bra matematiskt tänk men inte som skolan lär. En sak är viktigt, motivation till att lära och tänka nytt, se mönster anstränga sig, om eleven själv är villig att ta in den kunskap som

Denna vecka har en del av oss lärare som undervisar i engelska på högstadiet i kommunen åter igen samlats för att rätta de nationella proven i engelska. Två intensiva dagar där många frågor om bedömning och undervisning ligger i fokus. I mitt förra inlägg skrev jag om kollektivt lärande och detta inlägg skulle handla om hur vi arbetar med det på min enhet. Tanken är fortfarande att se på hur vi arbetar med det, men jag har skiftat fokus lite från min enhet till ett lite större perspektiv med tanke på just det jag inledde med - rättningen av de nationella proven, som får bli fokus för detta inlägg. Som jag tidigare varit inne på i mitt första inlägg så blev kollegialt lärande ett populärt begrepp för några år sedan, men uppfattningen om vad det är skiljer sig åt beroende på att vi inte har en gemensam definition av begreppet. Den vanligaste är dock att pedagoger i samtal och samarbete med andra pedagoger utvecklar sin eget kompetens i en gemensam lärprocess, men resulterar sällan i et

Att få möjlighet att handleda en VFU-student är något jag önskar att alla fick uppleva. Jag har tidigare haft studenter hos mig på idrotten, det är dock ett antal år sedan. Jag har bara positiva erfarenheter från det och tackade därför ja direkt när ett nytt tillfälle gavs. Jag kan räkna upp många positiva aspekter, här kommer jag belysa några av de fördelar som jag anser är viktiga och gagnar mitt arbete och utvecklingen av det. Visst tar det en hel del tid i anspråk, men det är det värt! Här har jag även en ypperlig chans att påverka hur blivande kollegor ska ta sig an vårt viktiga uppdrag. Oavsett hur länge du arbetat som lärare är jag övertygad om att dina idéer och kanske till och med din inspiration ibland tryter. Studenten kommer med nya synsätt och infallsvinklar. Det är alltför lätt att hamna i sina vanliga hjulspår, man gör det man alltid gjort, bra eller mindre bra. Efter att jag genomfört en lektion hade vi en diskussion om upplägget och delarna i aktiviteten. Studenten

 Mindfulness - Sitta stilla som en groda - mindfulness för barn 5-12 år  ( och deras föräldrar)   Detta är ett boktips som är fantastiskt för oss som har de yngre barnen. Jag har även nämnt den på mina utvecklingssamtal då jag sett goda resultat vad gäller just, att kunna slappna av för några av mina "yviga" elever. Det är min kollega Linnea Eriksson som hittade denna bok på Instagram eller Facebook. Det är Natur och kultur som givit ut boken och den är skriven av författaren Eline Snel.           "Många barn är översköljda av intryck och har fullt upp nästan jämt. Det kan göra dem trötta, oroliga, stressade och rastlösa. De enkla minfulness- och meditationsövningarna  i boken hjälper barnen att hämta andan och känna efter vad de behöver här och nu. De lär sig slappna av, öka sin koncentration, somna lättare, hantera svåra känslor samt att bli mer tålmodig och närvarande. "    Vad är mindfulness? = medveten, positiv uppmärksamhet, närvaro i nuet - en

Bjud in eleverna! Det har nu blivit dags att arbeta med språkhistoria i årskurs nio, för mig en av de det mest utmanande arbetsområdet inom svenskan. Det är svårt att få eleverna motiverade eftersom jag själv inte tycker det är jätteroligt. Jag vet att många grupper har mindre bra erfarenheter av området och ville nu skapa goda erfarenheter. Jag vill att mina elever ska komma ihåg språkhistorian som ett roligt inslag i svenskan samtidigt som de ska uppnå det kunskapskrav där språkhistorian ingår. Tankarna började direkt att snurra. Det är bra om eleverna är med i processen, det brukar fungera bättre, ännu bättre om de får bestämma själv hur de vill arbeta. Jag startade lektionen med att presentera området och kunskapskravet. Jag ställde sedan frågan: Hur kan ni visa mig att ni kan: 1. Beskriva likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk. 2. Vilka språk som har påverkat svenskan mest och varför? 3. Hur skrivkonsten har förändrats genom tiderna? För mig oc

                                                                                                                                        LÖS MERA PROBLEM Att lägga mycket tid på problemlösning i matematik är enligt de flesta forskare och beprövad erfarenhet en framgångsfaktor för att nå goda matematikkunskaper. I Sverige har det lagts mycket mer fokus på detta under senare år som ett svar på dåliga resultat i olika undersökningar. Det gäller att få till en  struktur kring arbetssättet där problemlösningen får en central roll i undervisningen där det övas kontinuerligt. Det finns en hel del möjligheter men också svårigheter att handskas med i detta arbete. För alla som gått Matematiklyftet är EPA-modellen väl känd. Den är ju också applicerbar i många andra ämnen. EPA står för Enskilt arbete, Pararbete och Alla tillsammans. Den går ut på att man arbetat med problemlösningsuppgifter i tre steg. Först försöker man själv, sedan i par och slutligen gemensamt i klassen. Den ger en god d

När jag själv slutade gymnasiet 1975 gjorde jag det som en skoltrött elev som inte hade någon tanke på att studera vidare. Nej nu var det jobb som gällde, tjäna pengar och flytta hemifrån. Det var enkelt i mitten på 70-talet, jobb fanns att få. Med tiden så tog ändå längtan att studera över, läraryrket var inte förstahandsvalet utan det blev först vården och omsorgen. Efter att ha arbetat inom det området ett antal år, så skickade jag in ansökan till yrkeslärarprogrammet lite på måfå i sista stund, och kom in. Nu började en studietid som vuxen småbarnsförälder vid Linköpings universitet. Något jag aldrig ångrar, läraryrket är bästa yrket. Jag är tacksam inför att vi har ett utbildningssystem i Sverige som gör att man som vuxen kan studera. Det är  det som är vuxenutbildningens bärande tanke att ge vuxna en andra chans och en andra chans till utbildning. Under åren har vuxenutbildningen hela tiden ökat i omfattning.  Detta ställer vuxenutbildningen inför nya utmaningar. I en rapp

Hjärngympa “Stretch your thinking” Ibland är det så härligt att bara luta sig tillbaka i en stol och lyssna och låta sig inspireras av duktiga föreläsare. Jag hade den stora förmånen att tillsammans med några kolleger få åka på Läs- och skrivkonferens i Stockholm i slutet på mars. Det var en intensiv dag med mycket att ta in, men ack så inspirerande. Hela förmiddagen lyssnade vi på huvudtalaren Adrienne Gear.  En otroligt kunnig och inspirerande lärare, författare och skolutvecklare från British Columbia i Canada. Det genomgående budskapet i hennes föreläsning var att få eleverna att utveckla sitt tänkande och reflektera över det de läser. "Stretch your thinking". Hon föreläste om Reading Power som är hennes framgångsrika tillvägagångssätt för att få eleverna att nå en djupare läsförståelse när de läser berättande texter. Adrienne talar om fem Reading powers. När det gäller skönlitteratur är dessa: 1. Connect/ göra kopplingar 2. Question/ frå