Bjud in eleverna!

Bjud in eleverna!

Det har nu blivit dags att arbeta med språkhistoria i årskurs nio, för mig en av de det mest utmanande arbetsområdet inom svenskan. Det är svårt att få eleverna motiverade eftersom jag själv inte tycker det är jätteroligt. Jag vet att många grupper har mindre bra erfarenheter av området och ville nu skapa goda erfarenheter. Jag vill att mina elever ska komma ihåg språkhistorian som ett roligt inslag i svenskan samtidigt som de ska uppnå det kunskapskrav där språkhistorian ingår.

Tankarna började direkt att snurra. Det är bra om eleverna är med i processen, det brukar fungera bättre, ännu bättre om de får bestämma själv hur de vill arbeta.
Jag startade lektionen med att presentera området och kunskapskravet.

Jag ställde sedan frågan:

Hur kan ni visa mig att ni kan:

1. Beskriva likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk.
2. Vilka språk som har påverkat svenskan mest och varför?
3. Hur skrivkonsten har förändrats genom tiderna?


För mig och eleverna är det viktigt med start och stopp, därför bestämde jag innan hur många lektionstimmar de skulle få på sig, fem borde räcka.

Jag ställde nu frågan: 
Hur vill ni arbeta med detta? 
Först blev det tyst, sedan såg jag att eleverna började fundera. Det är konstigt, men när man ger eleverna fritt spelrum så blir de osäkra. Kanske man för sällan skapar dessa möjligheter? Efter en stund började det ploppa fram idéer. De ville arbeta i grupp, göra film, power point, läsa i boken, ha prov, spela teater, ja förslagen var många.
   Vi började med att dela in klassen i grupper.  Därefter fick de själva välja hur de skulle presentera den uppgift de fått av mig. Eftersom grupperna bara fick en av delarna att fördjupa sig i så bestämde vi också att i slutet på arbetsområdet ha en liten skrivuppgift så att alla fick visa vad de lärt sig av de andras redovisningar.

   Efter dessa fem lektioner av effektivt arbete var det dags för redovisning. Jag hade lite koll på vad grupperna valt för typ av redovisning men inte sett helheten. Jag visste också att det fanns grupper som inte fungerat exemplariskt, några åkte snålskjuts, tjejtjafs, och delade meningar. Det är därför ännu mer intressant att se vad de skapat av lektionerna.

   Den första gruppen hade valt att spela in en film. Filmen var mycket bra gjord och de visade på ett roligt sätt hur skrivkonsten har förändrats genom tiderna. Det blev jubel och skratt och många applåder. Den andra gruppen hade lagt sin tid på att göra en snygg Powerpoint med både ljud och häftiga effekter. Den tredje gruppen hade spelat in en pod som de spelade upp. Podden var gjord som ett nyhetsprogram, där några elever var programledare och de andra experter på språkhistoria. 


Veckan efter avslutade vi med en skrivuppgift där alla fick visa mig vad de lärt sig. Vi avslutade det hela med att konstatera att språkhistoria inte är så illa ändå. Jag har arbetat en del på det här sättet och jag gillar när eleverna själva får komma med idéer och påverka hur vi ska arbeta. Det viktigaste för mig är att jag bestämmer ramarna och sedan kan eleverna röra sig inom dem. Det känns ibland lite läskigt att släppa kontrollen men i de flesta fall blir resultatet både lärorikt och roligt. 

x