Genrepedagogik - cikelmodellen

Precis som Camilla Birgersson vill jag lyfta fram Gibbons cirkelmodell,
vilken jag även nämner i min förstelärarpresentation att jag utgår från i
min svenskundervisning. Tack vare cirkelmodellen får eleverna lära
sig skriva olika texttyper då den bygger på genrepedagogiken. Den
syftar till att stegvis undervisa och stötta eleverna så att de utvecklar
både sitt vardagsspråk och sitt skolspråk. Fokus läggs på texttyperna:
berättande, återberättande, beskrivande, förklarande, instruerande
och argumenterande. Cirkelmodellen är indelad i fyra faser. Först
bygger man upp kunskaper om ämnesområdet, nästa studeras
texterna, sedan skrivs gemensam text och slutligen skriver man
individuellt. Se illustrationen nedan.

I undervisningen använder jag läromedlet Klara Svenskan(Natur &
Kultur) som utgår från cirkelmodellen och är även inriktad enligt kurs-
planen i svenskans Tala - Läsa - Skriva. I fas 1 tar man reda på
elevernas förkunskaper och tydliggör målen med arbetsområdet.
Vi bygger tillsammans upp kunskaper och begrepp, vilket ökar
möjligheten för elever med annat modersmål att samla nya ord och
begrepp. Vidare in fas 2 studerar vi texttypers syfte, struktur och
kännetecken. Fas 3 bygger vi upp en gemensamt text tillsammans
och jag påminner om förbättringar och förändringar i texten. Slutligen
i fas 4 planerar och skriver eleverna sin egen text.

Arbetssättet är tidskrävande och var för mig till en början lite
frustrerande. Det tar ju tid, men efter några års arbete med läromedlet
och modellen ser jag fördelar. Både muntliga som skriftliga texter som
tillhör samma genre, har specifika särdrag som skiljer den från andra
genrer. Man studerar en övergripande textstruktur, textens sociala
syfte och specifika språkliga drag. Det är viktigt att eleverna får möta
samma genre flera gånger, men också att de ges möjlighet att skriva
i fler skolämnen än i svenska eller svenska som andraspråk. Genom
genrepedagogiken får elever mycket stöttning och många tillfällen att
lära sig hantera en viss typ av text både genom att tala och läsa innan
de själva ska skriva. Detta hindrar inte att jag vid sidan om arbetar
med att eleverna själva väljer skönlitterära böcker att läsa som vi
tillsammans samtalar om. Boksamtalen kan handla om vilka som är
huvudkaraktärer, miljöbeskrivningar, vad man tycker om boken osv.
Jag försöker lyfta bitar som vi samtidigt arbetar med i Klara Svenskan.
Om man vill jobba med läromedlet bör man ta hjälp av lärarhand-
ledningen och sedan bygga upp sin egen undervisning utifrån sig
själv och elevgruppen. Parallellt finns naturligtvis högläsningen, ibland
kan högläsningsboken vara samma som elevens, med andra ord har
vi läsgrupp i helklass. Som en röd tråd i arbetet finns det formativa
arbetssättet där jag och eleven gemensamt och kontinuerligt ger
respons på hur texterna kan bli bättre och hur de kan utvecklas.
Arbetssättet ger möjlighet till kontinuerlig formativ bedömning, så när
kapitlet är avslutat då är bedömningen klar.

Hur gick då de elevledda utvecklingssamtalen som i år blivit
digitaliserade? Det har gått bra och eleverna har verkligen lett
samtalen och fört dem till en annan nivå än i höstas. De har kommit
till en ytterligare insikt om sitt egna ansvar i skolan, dess betydelse
för sin egen utveckling och för möjligheten till ett klassrum med
arbetsro. Vid själva genomförandet använde vi oss av projektorn så
att det blev en presentation via storbild, vilket var uppskattat av för-
äldrarna. Vad tar vi med oss till hösten för en vidareutveckling av
detta? Jo, eleverna ska vara än mera förberedda inför samtalet och
vi ska reflektera och jämföra med årets bildspel, så att de själva ser
sin progression och ha med det i förberedelsen samt utformningen
av höstterminens bildspel.