Hagfors förstelärare och utvecklingspedagoger bloggar

Att tala inför klasskamrater kan ofta vara svårt. Även för elever i de tidiga skolåren finns en viss oro för att tala inför grupp. Hur kan man på ett enkelt och elevnära sätt stimulera eleverna till att vilja tala inför klassen och sina klasskamrater? Min kollega Annika, som arbetar i parallellklassen och jag bestämde oss för att låta eleverna tala och berätta till sina egna bilder. Vi utgick från en idé om en Resande nalle. Vår läsebok i årskurs 2 heter Diamantjakten och handlar om en skolklass som har skickat ut en nalle med ett meddelande runt halsen. På lappen står att den som hittar nallen ska ta med den på en resa och sedan skicka en rapport tillbaka till klassen. Maj-Björn som nallen heter hamnar på många spännande platser. Annika och jag började med att fixa till en egen Maj-Björn till respektive klasser. Vår nalle är dock inte lika äventyrlig som den i Diamantjakten. Vår nalle har till uppgift att följa med eleverna hem till dem och hälsa på. Uppdraget är att Maj-Björn

Framgångsrik undervisning i matematik. Hur vet jag att jag använder den mest framgångsrika undervisningen i matematik??  Efter att ha tagit del av olika sätt att se på undervisning är det inget entydigt svar någon kan ge. Statistik kan vinklas så att man får de svar man vill. Jag har läst John Hattie, Doglas Fisher och Nancy Freys bok som de skrivit i samarbete med tre andra forskare som är en praktisk handbok som de säger ska ge framgångsrik undervisning i matematik. Det som känns lite nytt med denna bok är att de kommer från olika bakgrund och ämnesområden och tillsammans står de för en djup erfarenhet, forskning och perspektiv som hjälpt dem att utvidga sitt tänkande. Eftersom dessa inte har någon svensk anknytning så är det inte alltid lätt att knyta deras forskningsresultat till svenska skolan alla gånger.  Något som författarna framhåller i denna bok är att “ vi ska göra matematiklärandet synligt ”.  De framhåller att det som styr vår undervisning i matematik

Ja, just dessa orden är det många elever som känner stort obehag inför. Om det dessutom är på ett annat språk än svenska, verkar det dessutom vara ännu mer skrämmande. I min undervisning i engelska vill jag att eleverna ska känna sig bekväma med att prata engelska både i och utanför klassrummet och jag strävar också efter att dem ska känna sig trygga med det. Trots det så finns det vissa moment med fokus på tal där jag vet att eleverna inte alltid känner det och redovisningar är just ett sådant. Jag har denna terminen tagit emot en ny 7:a och första temat vi arbetar med i engelskan är musik. Ett arbetsområde som de allra flesta uppskattar och tycker är roligt. Jag brukar låta eleverna starta området med att skriva en kort text om en favoritartist och välja en av favoritlåtarna av den samma. I slutet av varje engelskalektion får sedan en elev spela upp låten och antingen läsa upp eller berätta vilken artisten är och vad det är med låten han/hon gillar. Detta brukar funka bra för de al

Det här inlägget kommer handla om hur vi som lärare kan arbeta för att vända en klass. Jag kommer beröra detta utifrån boken “Att vända en klass- från oro till fokus” av John Steinberg och Åsa Sourander samt visa på ett exempel från min egen erfarenhet. Att vända en grupp är inte så lätt, det är vi nog alla väl medvetna om. Det som krävs är hårt arbete och stort engagemang. Jag har stött på detta behov vid ett flertal tillfällen genom åren, med mer erfarenhet och rutin kan jag nu bemöta och använda andra och fler verktyg. Jag har lärt mig att några av de viktigaste ledorden är tydligt ledarskap från mig, tydliga förväntningar på eleverna samt goda relationer oss emellan. Detta lyfter även författarna, framför allt hur betydelsefulla vi är som ledare samt vikten av att klargöra spelsystemet för eleverna. För vem kan delta i ett sällskapsspel eller fotboll utan att känna till systemet och reglerna? Det samma gäller ju för eleverna på lektionerna. Boken är full av verktyg för att kunna

Tidigare har jag berättat om hur jag använder mig av Pauline Gibbons cirkelmodell i svenskundervisningen, nu har jag även tagit med mig cirkelmodellen in i engelskundervisningen. Under vårterminen spanade jag och mina kollegor efter nytt läromedel i engelska. Och som sagt eftersom jag arbetar efter cirkelmodellen i svenskämnet, där vi gemensamt bygger upp kunskaper om olika textgenrer genom att bland annat arbeta med struktur, innehåll, ord och begrepp, för att sedan få verktyg att läsa och skriva egna texter, föll jag för Skills, Natur & kultur. Läromedlet är uppdelat i fyra Units och efter varje Unit kommer ett avsnitt som heter Writings skills. Tanken är att man byggt upp en ordbank, fraser, grammatik för sedan kunna skriva en längre text i Writings skills. Efter cirka två månader har jag fått en ny kick i min undervisning och jag ser samt hör att eleverna gillar arbetssättet och läroböckerna. Först presenteras en berättelse där Vega och Leo är

    Studiero- med trångboddhet och glas? Ett prioriterat utvecklingsområde på grundskolan i år är studiero och trygghet. En bra arbetsmiljö där elever och pedagoger känner trygghet och trivsel. Det är en förutsättning för goda studieresultat. Men hur jobbar man för att uppnå en god studiero som också skapar trygghet? Det finns saker som pedagogen kan göra för att underlätta eller försvåra det hela. Sedan finns det också saker som vi inte styr över, utan måste göra vårt bästa efter rådande omständigheter. Läste i Grundskoletidningen förra månaden där de listade de 10 viktigaste sakerna som man skulle undvika för att skapa god studiero. Till min fasa upptäckte jag att två av listans först nämnda punkter rörde mig och min skola i högsta grad. Nr 2: Undvik glas och glaspartier för intryck utifrån. Nr 4: Undvik trångboddhet i klassrummet. Två saker som jag inte kan påverka hur mycket jag än vill! Kan man skapa studiero trots detta? Självklart kan man det. På min enhet har vi under

Jag deltar i ett nätverk som heter Sol i Värmland. Det är ett av de sjutton regionala nätverk för språk- läs -och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk- läs - och skrivutveckling). Jag har varit med sedan starten 2011 då vi var några kommuner från Värmland som deltog. Idag deltar alla Värmlands kommuner och vi är 21 deltagare. Hösten 2018 började också Maria Carlsson från Kyrkhedens skola i nätverket, så nu har Hagfors två representanter vilket är jättebra.                      Eftersom vi samarbetar med CSL och RUC Karlstads universitet får vi ta del av den senaste forskningen. Nu senast Anna Lindholm som berättade om flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska. Om lässtrategier och läsutveckling på mellanstadiet. Varje år försöker vi också att anordna en större föreläsning som är öppen för alla. Vi har haft besök av Barbro Westlund, Martin Widmark, Josefin Nilsson, Lisa Molin m.m.  Vi läser litteratur som vi diskuterar på olika sätt, ibland träffar

Just nu i år åtta har vi förmånen att få vara publik på olika talkshows som eleverna har förberett och arrangerat. Ämnet är "Företag" och eleverna presenterar ett företag som startades i Sverige för minst 100 år sedan. Bakom oss ligger nu allt jobb med att söka fakta, skriva intervjuer, göra manus och fixa rekvisita. Det är en härlig känsla när ljuset i klassrummet släcks, när alla i publiken sitter tysta och en förväntan ligger i luften. Åtta olika talkshows har vi fått ta del av hittills och eleverna har visat kreativitet och bjudit på sig själva. Vi har fått lyssna till intervjuer av historiska personer, sett fina presentationer och en grupp bjöd till och med på dockteater. Innan man gjorde sin talkshow fick man göra ett "genrep" för en grupp klasskamrater som eleverna själva valde ut. Varje grupp fick på detta sätt möjlighet att träna inför publik, få respons innan man stod på den "riktiga scenen" och även möjlighet att bearbeta sin "talksho

Musik och matematik. Man pratar gärna i musiken som att det skulle vara en självklarhet med helnot, halvnot och alla andra noter och dess värde. Systemet kan ju verkligen snurra till det. Efter några musiklektioner parallellt med mattelektioner så ser man hur svårt det är. Att räkna till fyra på olika sätt kan bli problem för åk 4. Har sen terminsstart arbetat med notvärde, takt och rytmer. Tyckte att vi har preparerat dem bra, uppgiften var:  Sätt ut olika noter så att det stämmer med 4/4 takt. När noten har ett namn men en annan puls.

Jag har alltid reflekterat mycket över hur jag kan skapa motivation hos mina elever och jag bär alltid med mig detta när jag planerar och organiserar min undervisning. Jag tror att vi ofta behöver förhålla oss till elevers motivation och att det i hög grad påverkar hur framgångsrik vår undervisning är och hur vi kan få elever att känna att skolan är rolig och lärorik. Att skapa motivation för lärandet är centralt i hur lärare planerar och organiserar sin undervisning. Motivation är också en viktig nyckel till elevers skolframgång. "Om läraren tror att eleven kan lyckas ökar motivationen och därmed möjligheten att nå målen." (Publicerad artikel av Skolverket, utveckling och forskning.) Thomson och Wery menar att motivationen påverkas av flera olika saker: - förväntningar på elever -känslor som väcks vid framgång eller misslyckande -psykisk och fysisk ansträngning -olika problem som individen stöter på i och utanför skolan -bedömningssätt -återkoppling från läraren os

Under de år vi haft tillgång till program för att göra digitala prov på gymnasiet så har jag hört många positiva och även några negativa kommentarer jag nu tänkt dela med mig av. Med digitala prov menar jag i detta fall prov som skrivs på dator eller "padda" där elevernas övriga digitala frihet (ex. genom att låsa datorn i provläge så de inte kan använda andra sidor eller dokument). Jag har även inför detta inlägg gjort ett kort frågeformulär som jag på ett helt ovetenskapligt sätt delat ut till vissa högskoleförberedande program, alla tre årskurserna finns representerade (49 elever har svarat). Generellt sett så anser eleverna när jag diskuterat skolans provprogram med dem att det vore konstigt om de inte kunde använda datorerna i en provsituation när de kan (och ska) arbeta med datorer annars. Några påpekade att skriver de fel är det smidigt att rätta till sina misstag eller lägga till mer där de kommer på saker i efterhand. Någon elev sade att om han skrev för hand sk

Daniel Willingham, psykolog och professor vid University of Virginia, forskar kring lärande och minne. Han konstaterar att elever måste lära sig fakta utantill. Under 1960- fram t.o.m 1980-talet lärde man sig fakta genom att rabbla och nöta in viss kunskap. Jag kan fortfarande rabbla tyska prepositioner om man så väcker mig mitt i natten eller varför inte Sveriges regentlängd; den sitter som en smäck! Efterhand har utantillinlärningen ersatts av att själv söka information och att kritiskt kunna granska källor och material. Detta är givetvis mycket bra, framförallt källkritik i dessa tider av fake news. Men det är omöjligt att kunna göra vare sig analyser eller att kunna tänka kritiskt utan faktakunskaper menar Willingham. Det är också ett faktum att din hjärna är snabbare på att plocka fram lagrad kunskap än vad Google är! Man kan vara en duktig läsare, men det är inte samma sak som att kritiskt kunna läsa en en text om Franska Revolutionen. Tekniken att tänka kritiskt kan man