Framgångsrik undervisning i matematik.

Framgångsrik undervisning i matematik.

Hur vet jag att jag använder den mest framgångsrika

undervisningen i matematik?? 

Efter att ha tagit del av olika sätt att se på undervisning är det inget entydigt svar någon kan ge. Statistik kan vinklas så att

man får de svar man vill. Jag har läst John Hattie, Doglas Fisher

och Nancy Freys bok som de skrivit i samarbete med tre andra forskare som är en praktisk handbok som de säger ska ge

framgångsrik undervisning i matematik. Det som känns lite nytt med denna bok är att de kommer från olika bakgrund och

ämnesområden och tillsammans står de för en djup erfarenhet,

forskning och perspektiv som hjälpt dem att utvidga sitt tänkande.

Eftersom dessa inte har någon svensk anknytning så är det inte alltid lätt att knyta deras forskningsresultat till svenska skolan alla gånger. Något som författarna framhåller i denna bok är att “vi ska göra matematiklärandet synligt”.  De framhåller att det som styr vår undervisning i matematik är hur vi själva lärde oss matematik en gång. För att förändra oss borde vi kanske radera ut våra minnen och byta det mot målmedveten undervisning med möjligheter till kollaborativt lärande, givande diskussioner om matematiska begrepp, uppskattning av förmågan att visa uthållighet vid komplex problemlösning samt tillämpningar av idéer på viktiga situationer och problem. Vilken undervisning kommer man själv bäst ihåg från skolan, för mig var det Uno Dahlmans

genomgångar i gamla tekniksalen på Centralskolan i Ekshärad, han försökte på alla sätt få oss att förstå stötte även på Stellan Andersson i Munkfors som också gav mig en positiv känsla till ämnet matematik.  Där lade jag grunden till att jag tycker det är kul med matematik. Har alltid tyckt problemlösning varit kul då inte bara i matematik utan i allt

jag gör vill jag se möjligheter. Tyvärr känner jag att när man arbetar med eleverna under olika moment i matematik är nästan alltid tiden emot eleverna, fattar de inte på en gång eller är borta vid någon genomgång kan det få förödande konsekvenser med att de tappar självförtroendet och inte vågar lita på sin förmåga. Det är lätt att känna sig dum på en mattelektion där rätt svar är det som premieras. Detta säger jag, fast så vill jag inte ha det. Eftersom vi är styrda av läroplan, nationella prov och matte böckernas upplägg och allt detta ska sammanföras så är det lätt att glömma att lärandet inte är linjärt utan det är rekursivt.

Fastställda kursplaner är inte anpassade efter elevernas undervisningsbehov.

Vi som lärare ska med glädje se på felen de gör för då kan vi förstå elevernas

tänkande och bemöta dem. Felen erbjuder en möjlighet till diskussion och möjlighet

till undervisning och därmed lärande. 

Ja, synen på vilken metod vi ska använda är komplex. Enligt boken jag läser säger de, “det beror på”. 

• Vilka är lärandemålen. 
• Vilka förväntningar har jag som lärare. 
• Det beror på vilka förkunskaper eleverna har. 
• Det beror på vilken social och emotionell mognad eleverna har.
• Det beror på vilken dag det är.

Mycket av lärarrollen handlar om att vara lyhörd för eleverna i realtid och där är vi olika. Utmärkta lärare har planerade undervisning men anpassar sig efter elevernas lärande och behov i realtid. En utmärkt lärare känner till redskapen i sitt hantverk innan de kan skapa de mest effektiva lektionerna. Här kommer synligt lärande in


Läsvärd bok// Karin Nilsson