Nödvändigheten av faktainlärning.
Daniel Willingham, psykolog och professor vid University of Virginia, forskar kring lärande och minne. Han konstaterar att elever måste lära sig fakta utantill.
Under 1960- fram t.o.m 1980-talet lärde man sig fakta genom att rabbla och nöta in viss kunskap.
Jag kan fortfarande rabbla tyska prepositioner om man så väcker mig mitt i natten eller varför inte Sveriges regentlängd; den sitter som en smäck!
Efterhand har utantillinlärningen ersatts av att själv söka information och att kritiskt kunna granska källor och material. Detta är givetvis mycket bra, framförallt källkritik i dessa tider av fake news.
Men det är omöjligt att kunna göra vare sig analyser eller att kunna tänka kritiskt utan faktakunskaper menar Willingham. Det är också ett faktum att din hjärna är snabbare på att plocka fram lagrad kunskap än vad Google är!
Man kan vara en duktig läsare, men det är inte samma sak som att kritiskt kunna läsa en en text om Franska Revolutionen.
Tekniken att tänka kritiskt kan man memorera men utan bakgrundskunskap om Franska Revolutionen kan man ändå inte konstruktivt kritisera eller analysera texten.
Kunskap i ett ämne gör också att det är lättare att lära sig mer i ämnet.
Forskningen visar att vi lär oss lättare och minns längre om vi redan har kunskap i ämnet.
Detta kan, enligt Willingham, vara en förklaring till att kunskapsklyftor mellan elever ökar med stigande ålder.
Genom att memorera kunskap används även hjärnan effektivt.
Minnet består av det sensoriska minnet, arbetsminnet och långtidsminnet.
I arbetsminnet sker problemlösning och tänkande; här ska information från vår omgivning och sparad information (kunskap i ämnet) från vårt långtidsminne kombineras. Arbetsminnet är också starkt begränsat; det klarar att hantera mellan 5 och 9 enheter samtidigt. Långtidsminnet däremot, har oändligt med plats.
Om det inte finns någon relevant sparad kunskap i långtidsminnet blir det svårt........
Att elever tappar koncentration och fokus beror ofta på bristande bakgrundskunskap.
När det krävs för mycket ny information för att lösa en uppgift svämmar arbetsminnet över.
Lägg där också till plinget från mobiltelefonen..........
Egentligen handlar faktainlärning om vilken träning som helst; vill man bli bra på något måste man träna.
Jag tror att utmaningen för oss pedagoger är att göra kunskapsträningen så engagerande och motiverande som möjligt för våra elever.
Ha en härlig höst!
Tips på litteratur av Daniel Willingham:
'Varför gillar inte elever skolan?' (9 grundläggande frågor om undervisning och hjärnan)
'Den läsande hjärnan' (Vad händer i hjärnan när vi läser?)
Förlag: Natur & Kultur
Under 1960- fram t.o.m 1980-talet lärde man sig fakta genom att rabbla och nöta in viss kunskap.
Jag kan fortfarande rabbla tyska prepositioner om man så väcker mig mitt i natten eller varför inte Sveriges regentlängd; den sitter som en smäck!
Efterhand har utantillinlärningen ersatts av att själv söka information och att kritiskt kunna granska källor och material. Detta är givetvis mycket bra, framförallt källkritik i dessa tider av fake news.
Men det är omöjligt att kunna göra vare sig analyser eller att kunna tänka kritiskt utan faktakunskaper menar Willingham. Det är också ett faktum att din hjärna är snabbare på att plocka fram lagrad kunskap än vad Google är!
Man kan vara en duktig läsare, men det är inte samma sak som att kritiskt kunna läsa en en text om Franska Revolutionen.
Tekniken att tänka kritiskt kan man memorera men utan bakgrundskunskap om Franska Revolutionen kan man ändå inte konstruktivt kritisera eller analysera texten.
Kunskap i ett ämne gör också att det är lättare att lära sig mer i ämnet.
Forskningen visar att vi lär oss lättare och minns längre om vi redan har kunskap i ämnet.
Detta kan, enligt Willingham, vara en förklaring till att kunskapsklyftor mellan elever ökar med stigande ålder.
Genom att memorera kunskap används även hjärnan effektivt.
Minnet består av det sensoriska minnet, arbetsminnet och långtidsminnet.
I arbetsminnet sker problemlösning och tänkande; här ska information från vår omgivning och sparad information (kunskap i ämnet) från vårt långtidsminne kombineras. Arbetsminnet är också starkt begränsat; det klarar att hantera mellan 5 och 9 enheter samtidigt. Långtidsminnet däremot, har oändligt med plats.
Om det inte finns någon relevant sparad kunskap i långtidsminnet blir det svårt........
Att elever tappar koncentration och fokus beror ofta på bristande bakgrundskunskap.
När det krävs för mycket ny information för att lösa en uppgift svämmar arbetsminnet över.
Lägg där också till plinget från mobiltelefonen..........
Egentligen handlar faktainlärning om vilken träning som helst; vill man bli bra på något måste man träna.
Jag tror att utmaningen för oss pedagoger är att göra kunskapsträningen så engagerande och motiverande som möjligt för våra elever.
Ha en härlig höst!
Tips på litteratur av Daniel Willingham:
'Varför gillar inte elever skolan?' (9 grundläggande frågor om undervisning och hjärnan)
'Den läsande hjärnan' (Vad händer i hjärnan när vi läser?)
Förlag: Natur & Kultur
Spännande blogginlägg Leena!
SvaraRadera