Gärna mer hjärna!




Delar av den forskning kring inlärning idag, handlar om att praktiskt tillämpa neurovetenskap i klassrummet.
Man använder begreppet utbildingspsykologi som omfattar neurovetenskap, psykologi och pedagogik. Denna diciplin är vanlig utomlands men inte så vanlig i Sverige.

Neurovetenskap och psykologi används för att studera uppmärksamhet, inlärning, minne och språk. Genom att koppla dessa till hjärnans funktioner kan man förstå och jämföra olika undervisningsmetoder.

Det finns utbredda myter om hur hjärnan fungerar i olika inlärningssituationer; en av de vanligaste handlar om olika inlärningsstilar dvs att vi lär oss bäst genom att använda ett av våra sinnen; visuell, auditiv, taktil och kinestetisk.
Detta saknar helt stöd inom forskningen som menar att alla får ett större djuplärande ju fler sinnen som är involverade.

För att kunna analysera och tänka kritiskt måste fakta memoreras. En duktig läsare är inte detsamma som att kritiskt kunna läsa en historisk text; bakgrundskunskap behövs.
Hjärnforskningen visar att det är lättare att lära sig mer i ett ämne om det redan finns en viss kunskap. Vi minns även under en längre tid om så är fallet.

Att memorera kunskap handlar om att använda hjärnan mer effektivt.
Hjärnan är snabbare än både att slå upp i en bok eller att googla. Vill man bli bra på något finns inga genvägar utan det gäller att träna.

Att en större hjärnkunskap skulle gynna elevers inlärning hävdas av bl.a Julia Uddén som forskar om hjärnan och språkinlärning vid Stockholms Universitet.
Julia Uddén är medförfattare till den amerikanske psykologen och kognitionsforskaren Daniel Willinghams bok 'Den läsande hjärnan' .

I nästa blogg kommer jag att skriva om hur man praktiskt kan använda utbildningspsykologi i undervisningen.

Nu blickar vi framåt mot våren och all serotonin hjärnan kommer att producera med hjälp av ljuset, vilket ger oss massor med energi!!

Leena Hallberg-Wiklund




Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjärngympa “Stretch your thinking”

Genrepedagogik - cikelmodellen

Cirkelmodellen- även i min engelskundervisning