Hagfors förstelärare och utvecklingspedagoger bloggar

Nu i slutet av terminen kan det vara skönt att göra en liten upprensning i google inför kommande läsår. Jag tänkte komma med några tips på hur man enkelt kan rensa upp bland annat i sin mail, drive och classroom. * Vi börjar med mailen : Många har en otroligt lång maillista i sin inbox och det blir lätt rörigt när man ska hitta något. Om du inte vill kasta bort dina mail (du kanske vill ha tillgång till informationen senare) så kan du lätt arkivera dem, på så sätt kan du söka upp informationen senare genom att söka efter sändare eller nyckelord kring innehållet. Om du skulle ändra dig så kan du ta dem tillbaka till din inbox. Är det väldigt många meddelanden som ska arkiveras så finns möjligheten att massarkivera dem. I youtubelänken berättar John Sowash lite om hur detta går till (han tar sedan upp att man bör se över vilka nyhetsbrev m.m. som man prenumererar på).  https://www.youtube.com/watch?v=_F9JQRzpgns Det finns ytterligare en rolig funktion i mailen, man kan "s

Jag tänkte berätta om en positiv upplevelse när vi skulle arbeta med att skriva bokrecensioner i år 7 för några veckor sedan. Arbetet var ett avslutande moment i ett läsprojekt där eleverna hade läst en bok tillsammans i grupper. När det var dags att skriva bokrecensionen fick eleverna sätta sig i grupper. Varje grupp var en tidningsredaktion som skulle skriva en recension tillsammans och dessutom hitta på ett namn till sin tänkta tidning. Till sin hjälp hade de sina Chromebooks. Ja, den här klassen har egna Chromebooks och det är så värdefullt i arbetet med att skriva texter. Arbetet kommer snabbt igång och resultatet blir mycket bra. Till sin hjälp fick grupperna också mini-whiteboards för att skissa ner idéer som dök upp under arbetets gång. Eleverna visste att texten skulle bedömas och att tidningsredaktionens uppdrag var att lyckas locka läsaren att läsa just deras recension. Två lektionspass fick de på sig, ca 120 minuter. Arbetet i grupperna flöt på mycket bra och det var roli

Precis som Camilla Birgersson vill jag lyfta fram Gibbons cirkelmodell, vilken jag även nämner i min förstelärarpresentation att jag utgår från i min svensk undervisning. Tack vare cirkelmodellen får eleverna lära sig skriva olika texttyper då den bygger på genrepedagogiken. Den syftar till att stegvis undervisa och stötta eleverna så att de utvecklar både sitt vardagsspråk och sitt skolspråk. Fokus läggs på texttyperna: berättande, återberättande, beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande. Cirkelmodellen är indelad i fyra faser. Först bygger man upp kunskaper om ämnesområdet, nästa studeras texterna, sedan skrivs gemensam text och slutligen skriver man individuellt. Se illustrationen nedan. I undervisningen använder jag läromedlet Klara Svenskan(Natur & Kultur) som utgår från cirkelmodellen och är även inriktad enligt kurs- planen i svenskans Tala - Läsa - Skriva. I fas 1 tar man reda på elevernas förkunskaper och tydlig gör målen med arbetsområd

Cirkelmodellen Just nu är vi på sluttampen av den kurs som vi alla inom skolan läser, Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt. Kursen ger oss ny forskning, tips och idéer om undervisning och många bra konkreta uppgifter och arbetssätt. Vi har bland annat läst boken "Lyft språket, lyft tänkandet" av Pauline Gibbons. Boken kan jag rekommendera, den ger bra kompetensutveckling men den väcker också tankar och funderingar.    Kursen har gett mig många funderingar på hur jag själv lägger upp undervisningen för andraspråkselever. Det som är bra med boken är att de arbetssätt som Pauline Gibbons förespråkar fungerar på alla elever, inte bara de som inte har svenska som modersmål.    I årskurs åtta arbetar jag med argumenterande texter. Det slutgiltiga målet är att alla elever ska ha skrivit en argumenterande text samt hållit ett argumenterande tal. Deras text blir alltså det tal de också ska hålla.    Detta vet jag är en svår uppgift för andraspråkseleverna som jag har i klass

"Men du har inte sagt det till mig..." Ja, så sa en elev efter en gemensam instruktion av en lärare i helklass. Eleven visste inte vad som skulle göras och tyckte inte att han hade fått instruktion om det. Läraren berättade detta för mig, och denna replik har levt kvar hos mig. Den uttrycker hur elever kan uppleva det och den blir samtidigt en uppmaning till mig att tala så att eleverna tycker att det gäller just dem. Alla elever är olika och deras situation ser olika ut. Deras dagar ser olika ut och vad som hänt på rasten varierar. Hela tiden finns så mycket som påverkar hur elever upplever det som sägs och görs i klassrummet. Och min uppgift är att tala så att det gäller varje elev. Samtidigt som det är en utmaning att nå varje elev blir det något spännande att sträva efter. Det är inspirerande och utvecklande att hela tiden vända och vrida på sin undervisning för att bli mer tydlig och för att få det vi gör i klassrummet att bli mer tillgängligt för eleverna. I detta a

Jag sitter precis inför uppgiften att rätta det sista nationella provet för terminen och är lättad över att denna hektiska period snart är över. Jag tror att alla som varit med om att organisera och genomföra dessa prov kan skriva under på att det är en krävande period för både elever och lärare. Jag skrev i mitt förra inlägg att rättningen av de nationella proven är en möjlighet för mig att förbättra min undervisning och ser därför detta uppdrag som mycket lärorikt. Att få hjälp av både kollegor och i detta fallet också då av rättningsanvisningar från skolverket som ska göra bedömningen likvärdig över hela landet. Men, är det så att vi lägger för mycket kraft på dessa prov? Sedan den 29 juni 2018 skriver Skolverket att de nationella proven särskilt ska beaktas vid betygsättning och som en förklaring till det skriver skolverket att ""särskilt beakta" innebär att provresultaten inte helt ska styra betyget, utan att provet ska vara ett stöd vid betygsättning". Denna

                                                                                                                     När finalen närmar sig Då är det snart dags att summera matematikkunskaperna hos årets avgångsklasser. De nationella proven avslutas denna vecka och skapar viss ångest hos både elever och personal. För de allra flesta av eleverna kan proven visa sig från den positiva sidan. Här har man en god möjlighet att visa vad man kan och i bästa fall till och med höja betyget man haft. Ingen större oro utan bara möjligheter. Men tyvärr är det några elever som under många läsår dansat på slak lina och som pga svårigheter eller tidigare brist på engagemang har anledning att vara oroliga. Nu ska det avgöras och nationella provet väger tungt. Det blir väldigt tydligt för eleverna på våren i nian att nu är det allvar. Några har nog inte förstått att finalen kommer snabbare än väntat och att man kanske skulle lyssnat på varningarna lite tidigare. Dessutom gjorde de preliminära ant

För många lärare har nu de flesta av vårens utvecklingssamtal genomförts. En tid då jag upplever att en del av eleverna försöker kliva fram och bli mer delaktiga i sitt lärande. De reflekterar mer och frågar om hur de ligger till. Ett sätt att stötta eleverna i detta är att ha elevledda utvecklingssamtal, vilket de allra flesta skolor använder sig av i någon form och har gjort under många år, så även jag. Jag har dock valt att även ha digitala inslag vid samtalen. Sedan hösten 2017 har mina elever fått göra en Powerpoint, numera Googles Presentation inför sitt samtal. Inspirationen fick jag från Ulrica Elisson precis som Helena Rönning som tidigare skrivit om att digitalisera utvecklingssamtalen. Ulrica som jobbar som digitaliseringsutvecklare på grundskolan i Leksand kommun och förstelärare inom digitalisering. Hon har en hemsida där hon delar många fina material, bland annat mallar inför utvecklingssamtal gjorda i Google Presentation. Hennes material är genomtänkt och välarbetat

När jag började jobba med vuxenutbildningen för drygt 20 års sedan, var vi mycket måna om att vuxenutbildningen skulle vara en del av Älvstrandsgymnasiet. Vi hävdade bestämt att det var viktigt att vuxenutbildningen skulle finnas i ÄBC:s lokaler. Idag ser det annorlunda ut, vuxenutbildningen har växt och vi har blivit trångbodda, vuxenutbildningen är lokaliserad i flera olika byggnader. I det här blogginlägget ska jag tillåta mig att drömma. Drömmen är att få vara med och skapa ett  lärcenter i Hagfors, där all vuxenutbildning samordnas.  På lärcenter skulle det finnas fullt utrustade studierum och grupprum där eleverna kan studera både enskilt men framförallt mötas i grupper. Att studera som vuxen innebär många gånger mycket ensamarbete, på ett lärcenter skulle vuxna kunna träffas och diskutera, jobba tillsammans i större utsträckning än vad de har möjlighet till idag. Lärcentret skulle ha konferenslokaler där det lokala arbetslivet kan möta studerande och diskutera framtida ko

I min personliga presentation har jag skrivit om hur viktigt det är för mig att ha kreativa och aktiva elever. För mig hör det också till stor del ihop med att eleverna kan känna sig delaktiga i klassrummet och att det finns former för eleverna att ha inflytande i sin skolvardag.  I läroplanen lgr-11 står under rubriken Elevernas ansvar och inflytande s å här: "De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen." När man arbetar som lärare i de tidiga skolåren är det viktigt att utforma en grund för hur eleverna successivt