Hagfors förstelärare och utvecklingspedagoger bloggar

Lite tankar så här i slutet av april Det drar sig mot slutet av terminen. Dessa veckor som är kvar går så fort, helt plötsligt är det skolavslutning och eleverna får gå hem på ett efterlängtat sommarlov. Alla elever har kämpat, slitit sitt hår för att få betyg och nu kunna koppla av från skolan en tid.  I denna stund tänker jag faktiskt främst på de elever som slutar årskurs nio. Vår klass, som vi snart haft i tre års tid, i med och motgång. De var inte stora när de kom i årskurs sju. En brokig samling ungdomar som skulle börja högstadiet. Fyllda av förväntningar, vad skulle högstadiet bjuda på? Nya kompisar, lärare, lokaler, rutiner, ja allt nästan nytt. Nu, störst på enheten, förebilder, små vuxna. Det är en trygg grupp som jag kommer sakna. De klarade denna resa ypperligt och ska nu ta det stora steget in i gymnasietiden. Här väntas andra utmaningar.  De flesta av våra elever kommer  in på den utbildning de valt, i första eller andra hand. Det pratas, skrattas och planeras. 

Att erövra språket med poesi I början av skrivutvecklingen på lågstadiet kan det ibland kännas tungt och svårt att få ihop en hel berättelse. Många elever kämpar med sina meningar och förståelsen med var den börjar och slutar. I det arbetet har jag upptäckt att dikter och poesi har en unik förmåga att stödja kunskapen om en menings uppbyggnad i den första skrivutvecklingen. I en dikt är meningarna korta och tydliga och det man vill berätta blir därmed enkelt, kort och koncist. När jag jobbar med dikter börjar vi alltid med att bekanta oss med generen. Då högläser jag olika dikter för eleverna. Det kan vara dikter på rim och utan rim. Jag läser om enkla saker och svåra saker. Det kan också vara en dikt om att leka, en dikt om djur eller en dikt om att känna sig ensam Ofta vill eleverna att jag läser om dikterna flera gånger. I poesiboken, Under ett rabarberblad av Lena Sjöberg har jag hittat många fina dikter som passar i undervisningen. I den boken finns verser om årstidernas ol

Ja, så här i slutet av ett mycket ovanligt läsår tänkte jag att det kanske skulle vara ett ypperligt tillfälle att låta årskurs 9 få träna på det här med att ta eget ansvar. Både för att få syn på sitt eget och andras lärande men också som en förberedelse inför sina gymnasiestudier som närmar sig med stormsteg. Jag har i min svenskaundervisning flera gånger tidigare låtit årskurs 9 hålla i egna letioner när vi arbetat med ungdomsklassiker, men i år tänkte jag göra ett försök i engelskan. Nu när många elever och kollegor har varit frånvarande från undervisningen några veckor har det lett till att många tillsammans med mig i  dessa tider har fått ställa om undervisningen en aning. Dessutom har de nationella proven ställts in vilket gör att jag måste bli lite kreativ för att få  eleverna att visa sina olika fömågor i språk. Jag pratar mycket med mina elever om just de olika förmågorna som bedöms i språket och att det är viktigt att dom kan visa dem alla. Vikten av att vi lär av varann

"Veckans upptäckt" är en ganska ny punkt på dagordningen för vårt arbetslags veckomöten. Arbete med digitala verktyg och möten med digitala plattformar gör att vi ständigt lär oss nya saker. Men vi gör inte bara nya upptäckter utan vi inser också att vi ofta stöter på utmaningar och med det följer nya behov. Både elever och lärare möter nya sätt att arbeta med undervisningen och det upplevs stimulerande. Ofta är det i mötet med elever som jag lär mig funktioner i den digitala världen, men för att utveckla arbetssätt och använda olika lärverktyg behöver man ta sig tid och sätta sig in i innehåll och arbetssätt. Programpunkten "Veckans upptäckt" blir i det arbetet ett bra sätt att dela med sig av det man lär sig, allt från små funktioner till tankar om och exempel från lärplattformar. Jag fick en idé att jag kan tänka på samma sätt när det gäller andra delar av undervisningen. Det är inte bara i en värld med ny teknik som vi lär oss nya saker. I arbetet som pågår i

På bara några veckor har Sveriges gymnasier, vuxenutbildningar och universitet gått från att vara ganska digitala med stora variationer till att bli mer eller mindre helt digitala och även om det finns massor av olika verktyg så känns det ändå som om kollegiet runt mig har blivit mer samstämmiga. Här hade vi ändå fördelen med att vi kommit relativt långt i användandet av Googles verktyg samt Digiexam. Framför allt inom Classroom för planeringar, instruktioner och inlämningsuppgifter, men flera hade också börjat använda sig av bl.a. tillägget Screencastify både för att spela in egna små föreläsningar samt att låta eleverna spela in mindre klipp och skicka in. Jag hade tänkt att efter lovet genomföra en enkät kring användandet av classroom hos oss, men nu som det är kommer jag nog få tänka om rejält. På gymnasiet som helhet har digitaliseringskunskapen och användandet ökat över alla förväntande nivåer som var tänkta på riksnivå runt 2022 någon gång. Det är fantastiskt att höra a

För att träna sin muntliga förmåga Grej of the day har nu funnits ganska länge och de flesta vet vad det innebär. Jag hade egentligen velat "greja" mer i min undervisning för att jag upplever att det är ett bra sätt att fånga eleverna och få upp intresset för att lära sig och vilja ta reda på mer. Jag har gjort det lite till och från även om vi inte alltid grejat på Mickes vis. Men så satt jag där hemma i soffan... Med planeringen inför ett arbetsområde i svenska, tanken var att starta upp med en egen Grej of the day. Vi skulle läsa en bok gemensamt i klassen och jag började fundera, hur kan jag fånga eleverna? Hur får jag dem att vilja läsa och ta reda på mer? Mitt i allt slog det mig plötsligt... Efter de muntliga nationella proven i svenska såg jag ganska omgående att eleverna verkligen behöver öva på att prata inför andra. De behöver kunna planera sitt framförande på ett bra vis, kunna uttrycka sig muntligt och hitta orden och begreppen. Vid provet fick de prata

Från klassrum till Classroom - att ställa om till distansundervisning Vårt samhälle är nu ganska lamslaget av den rådande situation som råder. Flera tusen personer anmäler sig frivilligt för att stötta upp inom sjukvården som väntas få ett hårt tryck inte minst i storstadsregionerna. Ska jag själv dra mitt strå och hjälpa samhället på detta sätt? Inser att jag inte behöver iväg på nya sysslor för jag och mina kollegor vi har ju redan ett av världens viktigaste jobb. Vårt jobb nu är att se till att våra unga får en så vanlig vardag som möjligt och med det få sin fortsatta utbildning.  Mitt uppdrag är att ha distansundervisning i matematik, det ska fungera hemifrån och så mycket som möjligt ska vara sig likt för att eleverna ska känna igen sig så mycket det går i studiesituationen. Vilken tur att Coronakrisen kom nu och inte för två år sedan. Den teknik vi har på skolan nu möjliggör distansundervisning på ett alldeles ypperligt sätt där varje elev och pedagog har en cromebook med des