Algoritmers vara eller icke vara inom matematiken
Algoritmer
Subtraktion, addition, multiplikation och division.
Vi kan ställa till svårigheter för elevers tänkande
genom att få dem att använda algoritmer. I dagens digitaliserade värld ser jag algoritmerna inom de fyra räknesätten (som det läggs så mycket tid på att lära in, på framför allt mellanstadiet) som en rest från gamla dar när
jag och mina föräldrar växte upp.
För många vuxna är algoritmräkning än idag
detsamma som att vara bra på matte. Algoritmräkning har
inget med det matematiskt tänkande att göra men man blir
duktig på att lära sig en metod att flytta siffror och om
möjligt vara mer effektiv när man vill komma fram till en
lösning. Om algoritmen kopplar bort det logiska tänkandet
och istället kopplar på minnet “hur gjorde jag denna algoritm”
kommer huvudet vara fullt av att “komma ihåg”
istället för att “det jag förstår behöver jag inte komma ihåg”
Efter att ha stött på många elever som verkligen krånglar
till det när det kommer en algoritm har jag sett elever som
har full koll på talsystemet men ser inte kopplingen i
algoritmen, eftersom där flyttar hen bara siffror och det kan
snurrar till det så hen tappar då lätt självförtroendet. Har man
dessutom någon form av dyslexi kan detta bli ännu
besvärligare. Fler elever som i vuxen ålder säger att de
fått höra att de är slarviga men i själva verket har haft någon
form av skriv/ läs eller siffersvårighet som inte alls har
med det matematiska tänkandet att göra, detta har gjort
att de tappat tron på att de kan eller lagt av redan på
mellanstadiet.
Var i ligger algoritmens status och värde?
Dagens samhälle där vi alla går med en räknare i fickan
skulle ingen av oss göra en algoritmuppställning om
vi ska räkna ut något.
Har läst många rapporter om algoritmens vara eller icke
vara och fick en tankeställare när jag läste en artikel
i Nämnaren där,
Jan Unenge (1989) hänvisar till:
Att algoritmträning är det område lärarna lägger ner mest
undervisningstid på vad gäller rutinfärdigheter i matematik
samtidigt som algoritmerna är det lärarna själva använt sig
minst av utanför klassrummet. Med hänvisning till
undersökningsresultatet undrar Unenge hur lärare kan
förklara och rättfärdiga för eleverna att de ska lägga ner
så mycket tid på att lära sig någonting som sällan används
utanför klassrummet.
Taget ur Nämnaren
Skrivet av: Erika Nygren & Helena Persson
När jag gick på Högstadiet fick vi börja lära oss räknestickan
och hur den fungerade men inte använde vi den vidare när
miniräknaren kom. Miniräknaren var dyr och först var det
endast på skolan vi hade den och då endast vid speciella tillfällen,
istället för räknestickan. Många familjer köpte en
istället för räknestickan. Många familjer köpte en
miniräknare hem och den fick man bara använda när det
var något viktigt som skulle räknas ut. Alla var övertygade
om att algoritm räkningen (inom de fyra räknesätten) var
det som alla elever skulle ägna sig åt trots att miniräknarna
fanns.
All forskning visar att matematikssvårigheter uppkommer när
betoningen på utantillinlärningen blir för stor. Eleverna har
endast en begränsad omfattning djupare kunskap och
förståelse. Detta gör att när det blir svårt att behärska faller de in i de rutinmässiga uppgifterna där de känner sig trygga. Eleverna
fastnar då lätt i dessa uppgifter och även lärarna ger prov
utifrån rutinuppgifter. Ur ett kortare perspektiv gagnar det
eleven men den matematiska förståelsen blir sämre. Det är
ju trots allt nödvändigt att kunna regler och algoritmer inom
matematiken för att vara mer effektiv men det måste finnas
en koppling till förståelsen.
Efter att jag läst boken “Framgångsrik undervisning i matematik”
av bl.a John Hattie, Doglas Fisher och Nancy Frey
så betonar de vikten av förståelse istället för utantillinlärning.
De skriver :
” Glöm fastställda kursplaner, skrivna lektionsplaneringar
och arbetsblad. Lärandet är inte linjärt, det är rekursivt.
Fastställda kursplaner är inte anpassade efter elevernas
undervisningsbehov. Ibland vet eleverna mer än kursplanen
undervisningsbehov. Ibland vet eleverna mer än kursplanen
ger utrymme för och andra gånger behöver de en hel del
Läromedlen idag är många gånger avgränsade och uppdelad i antal veckor och områden. Detta gör att om man inte är säker på sitt ämne och påläst hur matematikinlärning går till, inte lägger den tid som behövs för förståelse utan det blir rutinuppgifter som tränas mer än förståelse. Det
är lättare att rätta och man får ett tydligt resultat.
Kommentarer
Skicka en kommentar